Sommaren 2018 lämnade Karin rollen som lagläkare i Skellefteå AIK. Det var ett tufft uppbrott för 59-åringen som efter beslutet helt slutade att gå på hockey.
– Jag tänkte när jag klev av, det var inte för att jag var less, att det är bra med nya personer och tankar. Ska man utvecklas ska det inte vara bundet till en person, utan till profession. Då tänkte jag att det var bra att gå skilda vägar, men saknaden blev enorm. Jag kunde inte ens gå på hockey och när jag fick chansen att återvända var det inget att fundera över.
Hur känns det att vara tillbaka?
– Underbart, det känns varmt i hjärtat. Både utifrån att få vara delaktig i föreningen igen, till att få vara delaktig i laget och praktisera min yrkesroll inom hockeyn. Det är verkligen en förmån.
Säsongen 2020/21 blir läkarens tionde i Skellefteå AIK och Granberg var med båda guldåren 2013 och 2014. Säsongen 1978 hade hon säsongskort och nu siktar hon på sitt tredje SM-guld.
– När jag presenterade mig för laget i höstas hade jag en av guldmedaljerna med mig i bakfickan, tog fram den och sa att "nu kör vi", säger hon och skrattar.
Att komma in som lagläkare under en pågående pandemi med mer jobb än någonsin var inte något som skrämde Granberg när hon valde att hoppa på AIK-tåget igen.
– Jag vet inte vad det är för fel på mig, men om det dyker upp ett problem tänker jag direkt "hur löser vi det här?". Jag funkar så, på gott och ont.
Hur ser du på ert arbete under pandemin?
– Jag är jättestolt över föreningens förhållningssätt till det här och att vi tog riktningen tidigt och valde strategi. Vi har tagit ett stort samhällsansvar i och med att vi reser så mycket, och då måste vi vara oklanderliga och goda förebilder.
Granberg och AIK valde tidigt att sätta ambitionsnivån högt och initialt stötte hon på en del motstånd.
– I början var det jag mot hockeyläkarna när jag satte ribban högt och började att testa spelarna före varje match med snabbtester. Alla spelare i AIK som testat positivt har varit symtomfria och vi var snabbt på bollen med snabbtester för att begränsa smittspridningen. Den modellen har ju nu också spridit sig till både regionen och flera stora företag.
Innan Granberg åter tog steget in i Skellefteå Kraft Arena har hon arbetat med att covidsäkra flera tv-produktioner, vilket var nyttig erfarenhet.
– Jag hade ju fått tjuvträna på det här på Robinson, Paradise Hotel och som covidansvarig på Let's Dance. I AIK har vi jobbat med samma stringenta modell, men inom hockeyn är det så mycket lättare i och med att vi jobbar så nära varandra.
Tidigare under säsongen testades spelarna på arenan i samband med ankomst till matcherna, numera testar sig spelarna hemma innan de åker till ishallen.
– Jag testade spelarna på hallen förut, men nu vill jag inte ens ha någon som eventuellt är smittsam inne i arenan. Spelarna testar sig hemma och vi kommer att fortsätta med det. Snabbtesten ska utföras av medicinsk personal och därför är alla spelare utbildade och godkända. Det är inte bara att sätta testet i handen på spelarna.
Under säsongens gång har flera covidfall bekräftats både på föreningens kontor och i andra verksamheter i arenan. Där har Granberg varit ytterst ansvarig. Bland annat för testningen i samband med AIK:s tryout.
– Vi testade alla spelare inför tryouten och har väldigt tydliga regler för vad som gäller även för våra yngre spelare. Sedan har jag också hjälpt både SK Lejon och Piteå Hockey att testa när de haft utbrott. Vi måste hjälpa varandra under pandemin, säger hon.
Hur har dialogen varit med andra klubbar i SHL efter meningsskiljaktigheterna i början på säsongen?
– Vi har haft en god ton och god respekt, även om flera klubbar gör på andra sätt än vad vi gör. Men det finns även klubbar som nu istället börjat arbeta som vi gör.
I det kommande SM-slutspelet kan lag med covidfall komma att tvingas att lämna walkover, men AIK kommer att fortsätta med samma strategi för att bekräfta även symtomfria covidfall.
– Vi väljer att fortsätta att testa, även om man kan välja att stoppa huvudet i sanden och då få fortsätta spela med sjuka spelare som inte visat symtom om man inte testar i samma utsträckning.
Under säsongens gång har även spelarna fått vissa restriktioner från klubben för att minska risken för att smitta eller smittas.
– Inför slutspelet har jag också pratat med spelarna om vikten av att inkludera familjen, att vara i en bubbla, handla på tider när det är mindre folk i butikerna, använda munskydd ute i allmänheten och även handskar och handsprit. Det gäller deras familjer också, men det är samma konsekvensanalys som jag skulle göra om någon hörde av sig till mig på hälsocentralen.
I slutspelet kan besluten om vilka spelare som är spelbara eller inte skilja sig från grundserien, men det är alltid det medicinska teamet som tar beslutet.
– Det är inte förhandlingsbart och det är något jag skulle vilja lyfta fram, att under alla mina år i AIK har beslutet av det medicinska teamet alltid respekterats. Vi har inte varit överens alla gånger, men det har alltid respekterats. Utifrån vad jag har hört är det ganska unikt, och för mig är det en förutsättning för att vara lagläkare.
Vilka är de typiska slutspelsskadorna?
– Olika typer av frakturer, i fingrar, fötter eller ben, efter att spelarna täckt skott. Spelarna offrar sig mycket mer när det blir slutspel. Sedan kan det vara ledbandsskador i axlar och knän. Det är skador som vi kan lappa och laga, eller behandla med bedövningsspruta. Jag sprutar aldrig under grundserien, säger 59-åringen.
Hur resonerar du annars kring skador under slutspelet?
– Jag brukar alltid prata om spelbar och hållbar, både i matchen, under säsongen och i livet. En fingerfraktur, i lillfingret längst ut, som inte innebär att det blir skador på sikt, det löser vi. Men det måste alltid vara säkert för spelaren, skadan ska inte få påverka på sikt. Så har vi alltid gjort. Kan vi lösa det med hjälpmedel som skydd eller tejp och att det inte blir ett problem på längre sikt så gör vi det.
Med två SM-guld som lagläkare ser Granberg fram emot det stundande slutspelet.
– Det är så roligt och jag har verkligen längtat. Självklart vill jag bli prövad i min roll och få prestera. Det är det här som är så fantastiskt med att vara en del av ett lag, att man jobbar mot ett tydligt mål. Alla jobbar mot samma mål och bidrar med allt de kan, och nu ska vi nå dit.
Karins främsta slutspelsminne är hemresan från Luleå efter SM-guldet 2013.
– Jag ryser fortfarande när jag minns tillbaka på den resan. Efter matchen hoppade vi in i bussen och åkte snabbt som ögat från Luleå. När vi närmade oss Piteå stod folks längs vägen och eldade, vinkade, lyste med ficklampor och ju närmre Skellefteå vi kom desto mer folk såg vi, säger hon och fortsätter:
– Från Byske fick vi poliseskort med blåljus och när vi kom fram till arenan var det 10 000 supportrar på plats och vi bara dansade ut ur bussen. Vi gjorde det tillsammans med hela laget och föreningen, men också tillsammans med hela stan och jag hade inte alls väntat mig ett sånt firande.
När slutspelet sedan inleds den 11 april kommer även Karin att börja med lite egna slutspelsrutiner, för det är vissa saker som förändras när grundserie byts ut mot utslagsmatcher.
– Först och främst har jag fått styra om på jobbet, jag har inte tid att medverka i Fråga Doktorn under slutspelet och har fått ordna en vikarie. Sedan ska jag platta håret lite extra, säger hon och skrattar.
Varför ska du göra det?
– Jag har jättelockigt hår egentligen, men i något slutspel för en massa år sedan berättade spelarna för mig att det finns något som heter plattång. Jag visste inte att det fanns, men jag plattade håret och då vann vi. Så då sa spelarna att jag var tvungen att fortsätta med det för att vi ska fortsätta vinna!