En duo som är hemma i svart och gult

Att flytta från södra Sverige till våra breddgrader är inget litet steg. För Skellefteå AIK:s Stockholmsduo har kulturkrocken trots allt inte varit alltför tuff. De spelar ju i AIK – dressade i svart och gult. ”Jag känner mig som hemma här", säger Filip Sandberg och får medhåll från Max Lindholm.

Nu i Skellefteå AIK – tidigare i Stockholms AIK. Max Lindholm och Filip Sandberg känner sig således hemma i svart och gult.

Nu i Skellefteå AIK – tidigare i Stockholms AIK. Max Lindholm och Filip Sandberg känner sig således hemma i svart och gult.

Foto: Ola Westerberg

Ishockey2022-09-16 21:00

Det brukar komma något mail per år till min inkorg från fans till Gnaget. Innehållet är detsamma: ”Varför kallar ni SAIK för AIK? Det finns ju bara ett AIK!”.

Det är ju sant med viss modifikation, för här i Skellefteå finns det bara ett AIK – Skellefteå AIK. Men redan strax utanför kommungränsen är laget ett annat när namnet ”AIK” kommer på tal.

Begreppsförvirringen är påtaglig, speciellt för de som kommer utifrån. Vem minns inte den legendariska intervjun när "Perra" Johnsson blev tränare inför SHL-säsongen 2006 och fick frågan ”Hur det känns att blir tränare för AIK?”. "Perra" svarade att han inte skulle träna AIK – utan Skellefteå.
 

Max Lindholm har redan hunnit uppleva den där processen, på gott och ont som man säger.

– Det har ju varit lite speciellt. Jag pratade med Pär Lindholm och sa då AIK om Stockholmslaget. Han förklarade direkt att här får du nog lära dig att säga Gnaget, för här är ju AIK något annat. Nu har jag lärt mig att säga Gnaget och de vill ju bli kallade det, så det är ju okej.

Känns det lite som hemma?

– Haha, ja, jag trivs ju i svart och gult. Det har man gjort många år nu, så det är hemma.

Det steget har inte varit så stort, men geografiskt då?

– Jo, det är ju många mil upp. För mig som också är hemmakär är det lite speciellt, men man får ju ta några mil för att bli bättre. Jag har ändå trivts väldigt bra så här långt. Så jag har inget att klaga på.
 

undefined
Max Lindholm.

Lindholm är uppvuxen i Älta, ett litet samhälle i Nacka kommun. Han har hunnit bo där nästan hela sitt liv, sånär som på en liten utflykt till Örebro.

Han spelade ungdomsåren i Foc Farsta, men landade i AIK:s juniorer när han blev äldre och har alltid tillhört den stora talangskaran under uppväxten.

– Jag har alltid legat med där framme, men inte längst fram. Vi var en ganska bra kull med Oliver Kylington och Rasmus Asplund bland annat.

På allsvensk nivå har han varit en av ligans stjärnor. Framförallt senaste säsongen när han noterade 21 mål och 25 assist på 48 matcher i Gnaget. Då åkte han dessutom på en tuff skada, när han fick ett slagskott i ansiktet. 

När vi träffas för denna intervju har han fått tänderna tillbaka. Under försäsongen har han sett ut som en "old school-spelare" med en rejäl glugg.

– Det var en ordentlig smäll. Tänderna på underkäken hade vikt sig inåt och jag hade en spricka i käken. 

Hur ont gjorde det?

– Det var en rejäl smärta. Det var bland det värre jag har varit med om, berättar Max.
 

Nu är han ett nyförvärv, som går i samma spår som Jesper Frödén. En spelare som Lindholm dessutom är gammal lagkamrat till. 

En ny kamrat har han fått i Filip Sandberg. De har ju en hel del gemenasamma beröringspunkter. Sandberg fostrades i Gnaget, men lämnade klubben tidigt. Däremot är hans bror, Christian Sandberg, en av de största aktiva AIK-ikonerna. 

– Han har blivit lite kult i klubben. Otroligt imponerande av honom att stanna i samma lag så länge, säger Filip Sandberg.

Varför valde du att flytta till HV 71?

– Upplägget jag fick presenterat då var så bra. Hela synken mellan skola, hockey och boende var helt perfekt. För min del då kändes det inte som om AIK (Läs: Gnaget, reds anm.)  var uteslutet, men kul att prova något nytt. Det blev ju rätt bra också.
 

undefined
Filip Sandberg

A-lagsdebuten blev rätt speciell när Filip ställdes mot sin bror, som då spelade med Gnaget i SHL. 

Sandberg har hunnit med en hel del under sin karriär. Åtta säsonger i HV 71:s a-lag, med ett SM-guld på meritlistan. Han har dessutom spelat i finska ligan och två säsonger i AHL i San Jose Barracuda.

Ändå är han bara 28 år gammal och går nu in på sin andra säsong i Skellefteå AIK. För många en liten överraskning att han blev kvar, med tanke på att beskedet drog ut på tiden.

Många trodde att du skulle hamna i HV 71 på nytt, hur gick tankarna?

– De var på tapeten. Intresset var helt enkelt större från AIK och vi trivdes så bra. Så då blev det till slut ett enkelt val.

AIK är ändå lite hemma för dig?

– Ja, det får man ju säga. Jag trivs bra här.

Vad innebar det att Max flyttade hit?

– Riktigt kul. Han har ju spelat mycket med brorsan och jag hade ju koll på Max. Jag missar ju inte en match med AIK (Läs: Gnaget, reds anm.).
 

Både Sandberg och Lindholm ser ut att få viktiga roller den här säsongen. Duon är också väldigt optimistiska inför säsongen.

– Vi har ett riktigt bra lag på pappret och det känns verkligen riktigt bra, säger Sandberg.

– Tycker verkligen att laget ser starkt ut med många skickliga spelare. Det är en väldigt bra kamratskap i gruppen och jag upplever att träningen håller väldigt hög nivå, säger Lindholm.

Positiva tongångar med hemvävd känsla. 

Det är en av många saker som bådar gott inför det som komma skall.

FAKTA

Filip Sandberg

Vad är hemma för dig?

– Svart och gult.

Vad är det bästa med att spela i Skellefteå AIK?

– Vinnarmentaliteten.

Vad är det bästa med att bo i Skellefteå?

– Vädret!? Många kanske tycker att det är ett märkligt svar, men jag gillar det.
 

Max Lindholm

Vad är hemma för dig?

– Svart och gult.

Vad är det bästa med att spela i Skellefteå AIK

– Stämningen och kamratskapen.

Vad är det bästa med att bo i Skellefteå?

– Det finns ändå rätt mycket att göra. Det som behövs finns i stan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!