Daniel Fåhreaus är släkt med kända kungamördaren Jacob Johan Anckarström. ”Den kopplingen är lite intressant och den kan man alltid slänga fram.”
Daniel Fåhræus är både karismatisk och medryckande. Första handslaget och välkomnandet är genuint, när Norran ska ta AIK:s nya nyckelperson på pulsen.
Klubbdirektören har både en utmärkande bakgrund och en CV som imponerar. Han anställdes i våras efter att Åsa Andersson hastigt lämnade posten och blev då andra personen att ta över efter Pea Israelsson. 57-åringen har däremot varit en bit utanför rampljuset så här långt.
Klubbdirektör är en nyckelroll för alla SHL-lag och även en utsatt roll på många sätt. Fåhræus ser sin nya uppgift som en utmaning.
Vi får väl börja med ditt efternamn. Var kommer Fåhræus ifrån?
– Det kommer från Fårö och betyder ”Från Fårö”. Det var en bonde på 1700-talet som tog det namnet.
Kopplingen till Gotland i dag är däremot inte så stark. Däremot finns en annan del i bakgrunden som sticker ut desto mer. En känd kungamördare finns nämligen i Fåhræus släktträd.
– Jag är släkt med Jacob Johan Anckarström. Han var min farfars farfars morfar. Ernst Brunner har skrivit en intressant bok kring hans liv, om hur konspirationen växte fram, säger AIK:s nye klubbdirektör.
Jacob Johan Anckarström var en svensk adelsman som tydligast blev känd för att ha mördat Sveriges kung, Gustav III, under en maskeradbal på operahuset i Stockholm 1792.
– Den kopplingen är lite intressant och den kan man alltid slänga fram så har man ett samtalsämne och dialog den kvällen.
Daniel Fåhræus bor till vardags i Piteå, men är född i Oxelösund och uppvuxen i Åkersberga. Idrottsintresset fanns redan från start.
– Jag började spela ishockey när jag var sex år Fick ärva grejer av mina bröder. Hockey var allt i mitt liv då.
Som 16-åring kom första stora livsförändring då han fick flytta med sin pappa från Stockholm till Halmstad.
– Jag var ju inte myndig, men mina syskon fick stanna kvar i Åkersberga. Jag och mina föräldrar flyttade. Anledningen var att min pappa jobbar inom flygvapnet. Det var tufft från början, men lärorikt att se att det fanns en värld även utanför Åkersberga.
Ambitionen att bli hockeyspelare levde vidare på halländska slätten.
– Hockey fanns ju där också och jag hade väl någon dröm om att bli något, men det blev ju inget.
Avslutningen av den korta karriären skedde faktiskt i en västerbottnisk klubb, Vindeln Tvärålund Granö.
– Sista året jag spelade, flyttade jag faktiskt upp till Umeå. Jag jobbade som prenumerationssäljare till Västerbottens Folkblad för att få ihop en krona. Jag bodde i studentrum och hade ett roligt år. Där träffade jag också min fru.
Tillsammans flyttade de söderut och bildade familj. När den yngsta av parets döttrar hade fötts, vändes blickarna mot Norrland.
– Min fru är från Piteå och vi hade bestämt oss att flytta norrut när vi hade fått vår yngsta dotter. Vi tittade från början på Luleå, men där var ju husen dubbelt så dyra. Så det blev Piteå. Där har vi bott i 24 år nu.
Det var också där den civila karriären tog fart för Fåhræus. Han spenderade 19 år på PiteEnergi, där han var VD under 13 år. Han var även chef åt nuvarande sportchefen i AIK, Niclas Lundkvist, under den tiden.
– Det var en häftig resa. Från att ha varit en ganska trygg bransch där man nästan kunde sätta priset hur man ville, till att jobbar för att få kunden att känna att vi verkligen tillförde ett riktigt värde. Vi förbättrade vårt resultat rejält, även om vi hade väldigt tuffa mål. Det var en massa hårt jobb, det var en massa misstag, men vi lärde oss oerhört mycket.
Under tiden i Piteå hittade Fåhræus skidåkningen. Det började med att han blev anmält till ett lopp och sakta växte intresset för skidlöpning och har fram till i dag varit till och med mer än bara en hobby.
Intresset för skidåkning tog honom till styrelsearbete i Piteå elit.
– Då handlade det mycket om att jobba med sponsring och skapa förutsättningar. Det var en liten klubb med en vass spets. Jag blev ordförande efter ett tag och det var en liknande resa som vi hade på Piteå energi. Vi jobbade mycket med mjuka värden, om hur man får individer att släppa ned axlarna och lita på varandra. Forskningen är tydlig med att effektiviteten går upp om man litar och stöttar varandra.
57-åringen jobbade många år i styrelsen på Piteå elit. Därifrån blev han lockad att jobba i skidlandslaget.
Efter framgångarna både civilt och i skidklubben kom förfrågan från skidlandslaget om att bli grenchef, vilket i praktiken innebar ansvar för hela längdverksamheten.
– Jag tackade ja, men var livrädd. Hur skulle lilla jag klara av det? Jag hade ju bara jobbat inom energibranschen. Sen visade det sig att allt vi hade gjort med beteendeprofiler och värdegrund gick att överföra till den här världen också. Allt det där fluffiga, att alla ska må bra är ju en sak, men även tydlighet i ledarskap. Att förstå att vi är olika och vissa personer är raka medan andra är mer återhållsamma. Att desarmera känslan av det handlar om konflikter, när det egentligen kanske är ett missförstånd.
Det blev en kort och intensiv tid i skidförbundet. Nästa anhalt blev VD-posten på Piteå kommunföretag. Ett bolag som är ett koncernmoderbolag för de kommunala bolagen i Piteå.
– Jag fick en påringning om att söka jobbet och tänkte att jag ger det väl en chans. Jag tänkte att jag troligen inte skulle få det, men jag fick det. Då gick det inte att tacka nej och samtidigt kunde jag cykla till jobbet istället för att resa 76 mil till Falun.
Tidigare i år började AIK leta efter en ny klubbdirektör.
– Jag fick ett samtal om jag var beredd att prata om tjänsten. På den vägen var det. Vi pratades vid några tillfällen och jag kände att det här var något som skulle passa. Det var mycket prat om struktur och kultur.
Daniel Fåhreaus trivs med att vara klubbdirektör i Skellefteå AIK och vill sätta tydliga mål: ”En organisation som ska fungera behöver en tydlig riktning”, säger han.
Efter intervjuer och en anställningsprocess erbjöds Fåhræus tjänsten som ny klubbdirektör. Han har kunnat ta med sig mycket från sina tidigare roller.
– Det är stjärnglans kring både SHL-klubbar och skidlandslaget, men i slutänden är det bara människor. Det är människor med enorma skills och förmågor. Det som är skillnaden mellan vanliga företag och elitidrotten är väl själva drivet.
Klubbdirektören har också noterat den komplexa strukturen i sin nya verksamhet.
– Samtidigt som vi ska vinna SM-guld ska vi få nya unga människor att börja utöva sporten. Vi har även jättemånga volontärer som är involverade och den här mixen är jättespännande. Det är häftigt att den går ihop.
Som ledare återkommer han ofta till vikten av tydlighet och värdegrunder. Han pratar också som konsten att nå genomförande och återkoppling, men om en ödmjukhet i processen.
– Man måste våga göra fel. Ibland brukar jag gå så långt att säga att man till och med ska få applådera fel. Jag gör det för att väcka tanken. Om vi aldrig testar, så vet vi aldrig.
Han lyfter fram ledarskapsprofilen Simon Sinek, som har många virala klipp på sociala medier.
– Jag är ett fan av honom. Jag kan ha Youtube-kvällar där jag lyssna på Simon för att få ny energi. Hans studie är jättetydlig att de som har ett långsiktigt mål är mest framgångsrika.
Pea Israelsson har varit ett viktigt stöd för AIK:s nye klubbdirektör.
Det har börjat närma sig ett halvår sedan det blev officiellt att han var klar för rollen som ny klubbdirektör.
Hur har din första tid varit?
– Jag har börjat med att förstå min uppgift och vad som förväntas av i den här rollen. Det har funnits ett långt ledarskap här sedan innan. Jag kommer från en helt annan värld. Jag har pratat med Pea (Israelsson) några gånger och han är oerhört ödmjuk och ett bra stöd för mig i det här. Att ta vid och hitta den kultur som tar oss framåt är det jag hoppas kunna göra. Det kommer att ta lite tid. Hur drar man mest nytta av det som har varit bra tidigare och hur adderar man nya saker. Världen förändras ju hela tiden.
Uppdraget är ganska konkret.
– Det är tydliga mål från styrelsen och det är ju att öka omsättningen och att bygga en ekonomi som är stabil över tid. Att ta kliv och ta oss till den nivå som styrelsen vill.
En av delarna som faller på Fåhræus stol är den debatten om publiksiffran. AIK har haft en utmaning med beläggningen sett till hur framgångsrikt laget har varit.
Hur ser du på era publiksiffror?
– Det har börjat vara som ett narrativ att ingen är här och tittar på hockey, men visst kommer det folk. Vår organisation vill leverera. Hur hittar vi nya vägar? Titta på goda exempel. Mycket handlar om att våga titta på gamla principer och kanske våga bryta lite i det gamla. Jag har varit på två möten i SHL och det här är en ständig fråga i branschen. Vissa lyckas bättre än andra. Vi riktar mycket energi på det här just nu.
Publikfrågan är en av de delar som Daniel Fåhraeus har jobbat med under hösten.
I övrigt kan han peka på båda riktigt bra delar i nuvarande organisation och ser möjligheter att sätta sin egen prägel för att ta Skellefteå AIK framåt.
– En organisation som ska fungera behöver en tydlig riktning. Varenda utvärdering behöver vara tydlig. Hur får vi en organisation där vi återkopplar till varandra även när det är obekvämt. På det sätt sporten jobbar är jag imponerad över. De är både här och nu och har en bra långsiktig plan, säger Daniel, som också har självinsikt och identifierat delar i ledarskapet som kan behöva reflekteras över:
– En svaghet jag har är att jag ibland kanske kan vara otydlig. Jag vill att de flesta ska må bra i en fråga och tar gärna ett extravarv innan beslut tas. Ibland kan jag fundera över om jag kanske skulle ha varit snabbare i det beslutet.
FAKTA
Daniel Fåhræus
Född: 1967.
Bor: Piteå.
Civilstånd: Gift, två döttrar.
Meriter: Grenchef för längd på skidförbundet, VD för PiteEnergi, VD för Piteå kommunbolag.
Aktuell: Blev i våras ny klubbdirektör/VD i Skellefteå AIK.