Stefan Loibl och Tom Kühnhackl är Skellefteå AIK:s första tyska spelare – och de har siktet inställt på guld.
En bytte Tyskland mot sin första utlandssäsong. Den andra har två Stanley cup-guld på meritlistan, men valde att komma till Sverige i stället för att stanna kvar i Nordamerika.
För första gången har Skellefteå AIK:s tyska spelare i truppen, och det är Stefan Loibl och Tom Kühnhackl som har intagit rollerna.
– Jag läste faktiskt någonstans att vi var de första tyskarna. Men jag hoppas att vi inte är de två sista, säger Loibl skämtsamt.
Hur känns det att ha någon med sig som också pratar tyska?
– Det är ganska skönt. Engelska är inte mitt förstaspråk och jag förstår inte så mycket svenska än, men det är skönt att ha någon som jag kan prata mitt modersmål med, säger Loibl, och fortsätter:
– Vi gör förstås ganska mycket saker tillsammans, som att lära oss svenska till exempel. Vi har börjat med grunderna nu.
För Kühnhackl har en landsman varit väldigt tacksamt.
– De första dagarna visste jag inte mycket om staden, var jag skulle gå för att äta eller handla, så han (Loibl) och hans flickvän har varit fantastiska. De tog sig an mig som en son, och min flickvän har inte kommit hit än, så de har tagit hand om mig, säger han, som är äldre än Loibl.
En överraskning däremot, var att det snackas mycket tyska. Många i laget kan lite grunder.
– Det är ganska kul i omklädningsrummet, när lagkamraterna försöker säga några meningar och så, säger Loibl.
– Jag och Stefan får vara försiktiga med vad vi säger i omklädningsrummet, för lagkamraterna kanske förstår oss, säger Kühnhackl med ett skratt.
Men förutom ett nytt språk innebär flytten till Skellefteå – förutom en ny stad – också mycket nytt på planen.
– Det är ett annat spelsätt i Sverige jämfört med Tyskland, men jag tycker att jag kom in i det ganska snabbt. Det finns förstås allt plats för utveckling, men så här långt är jag ganska nöjd med mitt eget spel. Men hockey är en lagsport, och så länge vi vinner som jag är jag glad, säger Loibl.
Samtidigt har Kühnhackl kommit in i laget något senare, och har kämpat för att hitta tillbaka till matchformen.
– Första matchen känner man sig alltid lite ringrostig och stel, men det känns bättre och bättre. Sista matchen tycker jag att jag gjorde ett bra jobb.
När tror du att du kan vara på din toppnivå?
– Det är omöjligt att säga, men varje gång man går ut på isen försöker man att bli bättre. Vi pushar varandra och är väldigt tävlingsinriktade, även på träningarna, och vi gör varandra bättre.
Men nu är det dags att gå in i säsongen på riktigt, när SHL drar igång. För Loibl är det den första säsongen utanför Tyskland, men han har hunnit bilda sig en uppfattning om vad som väntar.
– Om jag kollar tillbaka på försäsongsmatcherna och CHL så förväntar jag mig högt tempo och tuffa matcher. Jag tror att många matcher i SHL kommer vara tajta, och att det inte kommer finns rum för särskilt många misstag. Vi måste vara på tå direkt, så fort pucken släpps i första matchen måste vi visa vår bästa hockey. Men på det stora hela förväntar jag mig mycket skridskoåkning, passningsspel och högintensiva matcher.
Men en sak är säker – Loibl och Kühnhackl är redo för premiärmatchen, och de har siktet inställt på ett guld.
– Jag ser verkligen fram emot det, säger Loibl och får medhåll från landsmannen:
– Vi är alla förväntansfulla. Vi har haft några tävlingsmatcher i CHL de senaste veckorna, och även om det är blandade känslor därifrån är vi taggade på det som kommer nu.
Förhoppningen är förstås ett guld. Hur stor tror du chansen är att det kan bli så?
– Det är svårt att säga eftersom det är min första säsong i SHL. Men jag vet vad vi är kapabla till och tycker att vi har ett väldigt bra lag. Vi har en bra mix av äldre rutinerade spelare och unga talanger, säger Loibl.
– Vi har ett bra gäng här, med både bra yngre killar och äldre spelare som har varit i den här ligan länge och vet vad som krävs för att vinna. Om vi får ordning på alla detaljer och håller oss friska och hela kan vi gå långt. Självklart vill man ligga i toppen i slutet.
