När Linus Lindström avgjorde bortamötet med Djurgårdens IF den 28 december avslutade Skellefteå AIK kalenderåret 2021 med att vara årets bästa lag sett till all statistik som gick att titta på.
Den segern innebar också den tionde segern på lagets tolv senaste matcher och där fanns det inga tvivel om att Skellefteå AIK var det formstarkaste laget i Sverige. Sen kom yttre och opåverkbara faktorer in i leken och smitta inom egna laget följdes upp av smitta inom andra lag vilket flyttade fram flera matcher för AIK.
Från Djurgårdsmatchen fram till nästa match dröjde det 18 dagar där Skellefteå tvingades att pausa verksamheten och sedan träna utan att spela matcher. Sen när laget fick börja spela igen så gick det bara tre matcher igen innan det blev en veckas vila på grund av smitta inom andra lag.
Att säga att de senaste veckorna varit svåra är en underdrift. Dels har utmaningar kommit i att det aldrig gått att planera fullt ut för en match då det i stort sett funnits frågetecken kring samtliga matcher och ibland har besked om att en match flyttas fram kommit så sent som samma dag.
Givetvis har det varit en utmaning och nog kan en viss del till förklaringen varför formsvackan infunnit sig finnas där.
Men det går inte heller bara att peka bort från sig själv och hävda sig oskyldig till vad som sker.
Skellefteå AIK har trots allt ett ansvar att vara redo när pucken släpps vilket laget inte varit. Det var de heller inte mot Brynäs på söndagsaftonen
Mittenperioden var direkt pinsam med Skellefteögon sett.
Men något hände mellan period två och tre för i slutperioden var det klasskillnad på isen. Att Skellefteå där och då lyckades vända var ingenting annat än välförtjänt för plötsligt spelades den ishockey vi sett från laget tidigare under säsongen.
Jag skulle inte bli förvånad om Linus Karlsson var inblandad i någon form av snack i pausvilan för den tävlingsdjävul han visar upp är hänförande att se. Hans starka målskytte har ökat bevakningen och smällarna från motståndarna men oavsett vem det är som ger honom smällarna står han alltid upp för sig själv.
Han brinner. För sin karriär och för Skellefteå AIK. Det fullkomligen glöder i ögonen.
Han är precis en sådan spelare som med sin mun och sin hockeyklubba kan vända formsvackor till pilar uppåt.