Axel Sandin Pellikka, som fick sitt stora genombrott förra säsongen, rankas etta.
För varje dag som går pulserar blodet snabbare, hårdare, intensivare.
SHL-säsongen närmar sig med stora kliv. Nyss var det 30 grader och sol. Snart är det noll grader och snöblandat regn.
Inför säsongen har jag, Mille Dybro, tagit mig friheten att ranka SHL:s tio bästa juniorer, inte utifrån talang, utifrån kvaliteter här och nu. Kriterierna är tydliga; spelarna får som äldst vara födda 2005 och måste ha skrivit ett A-lagskontrakt.
Plats 1
Axel Sandin Pellikka (back), Skellefteå AIK
Kommentar: Det gick att argumentera för att backen var SHL:s bästa junior redan förra året. Nu har spelare som Noah Östlund och Jonathan Lekkerimäki blivit män – och därför är förstaplatsen lika given som risgrynsgröten på julen.
Det enda som skulle kunna stoppa Sandin Pellikka från att ses som seriens bästa junior är två norrmän, men inte ska grannlandet gå om oss i hockeyn också?
Plats 2
Michael Brandsegg-Nygård (forward), Skellefteå AIK
Kommentar: Den junior som draftats först av alla. Skjuter som en häst sparkar och kommer in till Skellefteå AIK och SHL med ett urstarkt hockeyallsvenskt slutspel och ett fint VM med Norge i ryggen.
Har matchas med bröderna Johnson på försäsongen och skulle kunna göra 15 plus mål i SHL. En av två spelare som verkligen kan utmana lagkamraten Sandin Pellikka om titeln som bästa junior i serien.
Skellefteå AIK:s nya norrman är en hajpad supertalang som kan bli en attraktion i SHL.
Plats 3
Stian Solberg (back), Färjestad BK
Kommentar: Ett norskt berg på skridskor. 18-åringen draftades som nummer 23 i somras och benämndes som kullens tyngsta tacklare.
Med hela sin karriär spenderad i Norge är hans status något oklar ännu, men i VM, mot några av världens bästa hockeyspelare, visade Solberg att han är på riktigt.
Han är inte bara stor och stark, han är skicklig och har en fin skridskoåkning också. Lyckas norrmannen i Färjestad skulle det här kunna vara en av hela seriens bästa backar, redan i novembermörkret.
Färjestad BK har värvat den norska backen Stian Solberg, som har potential att redan i vinter bli en toppback i ligan.
Plats 4
Oscar Fisker Mølgaard (center), HV71
Kommentar: I ett dysfunktionellt HV71 gjorde dansken 21 poäng på 50 matcher i fjol. Han är en inte särskilt stor eller stark, men han har ett spelsinne och en teknisk briljans som få andra.
Säljer de röd pølse i Jönköping kan centern göra 30-35 poäng under säsongen. Draftades i den andra rundan 2023 och det är nog inte många år kvar innan han gjort sin NHL-debut.
Plats 5
David Edstrom (center), Frölunda
Kommentar: Frölundacentern kan det mesta: Spela i defensiv zon, spela i offensiv zon, han kan dribbla, han kan skjuta.
Är även 190 centimeter lång, men gjorde ett dåligt JVM i fjol och är lite ojämn. När han är som bäst är han snudd på en toppspelare i SHL, men när han är svag är han förvånansvärt osynlig – sett till sin storlek. Gjorde fem poäng på sju matcher i semifinalserien mot Skellefteå AIK i fjol.
Kan säkert explodera i år.
Plats 6
Otto Stenberg (forward), Malmö
Kommentar: Hela listans mest underhållande spelare. Inte för han har någon helt makalös teknik eller så, utan för hans personlighet. Han är en iller på isen, han är en nagel i varenda spelares öra och han vågar käfta uppåt, mot stora namn.
Blev halvt viral för hans trashtalk mot Johan Larsson i Brynäs i fjol (när han var utlånad till Karlskoga). Är glödhet på isen, och kan även backa upp det med talang. Öste in poäng i allsvenskan i fjol och väntar på sitt SHL-genombrott. Bytte disciplinerade Frölunda till ett mer fritt Malmö inför säsongen. Hans tid kommer. I vinter.
Plats 7
Zeb Forsfjäll (center), Skellefteå AIK
Kommentar: Listans överlägset lägst draftade spelare, och det är förståeligt. Han har en spets mindre än alla andra, men han kompenserar det med ett evigt slit och en mentalitet som många 2000-talister saknar. Han behöver inte stå i centrum. Han vill vinna och gör det han kan för att laget ska segra.
Är en av de mest pålitliga spelarna på listan, utan den spets och "wow"-faktor som många andra har.
Zeb Forsfjäll var ordinarie i mästarna redan i fjol och kommer även denna säsong ha en stor roll.
Plats 8
Dominik Badinka (back), Malmö
Kommentar: Många hade nog haft Malmös tjeckiske backtalang högre upp på listan än vad jag har, men mitt (allt annat än professionella) hockeyöga är inte särskilt imponerad. Visst, han är ung och lovande, men det är ingen back som tar SHL med storm, eller som avskräcker motståndare.
Draftades tidigt i den andra rundan av sommarens draft och kommer säkert vara klart bättre i år, men det jag såg i fjol (bortsett från att han var ung) imponerade inte.
Plats 9
Theo Lindstein (back), Brynäs
Kommentar: Sågs innan Axel Sandin Pellikkas genombrott för två säsonger sedan som den största backtalangen född 2005 i Sverige. Kallades in som reserv till JVM och var lysande, men i seniorhockeyn har det inte riktigt släppt än.
Hade en relativt stor roll i Brynäs, men hade en hel del bekymmer med tempot och motståndarnas forecheck. Han möter inte längre junisar, han möter vuxna bjässar. Är fortsatt duktig, men hur är hans SHL-status?
Plats 10
Melvin Fernström (forward) Örebro
Kommentar: Har endast gjort nio A-lagsmatcher, men hans avtryck har varit stort.
Kanske mest för att han drog på sig ett matchstraff i play in-serien mot Luleå som var bland det märkligare man sett. Han fick (grovt förenklat) matchstraff för att ha ställt sig upp med en ryggsäck på ryggen. Luleå Jesper Sellgren brakade i backen och 06:an fick säga hejdå till säsongen 2023/2024.
Var en av Sveriges bästa spelare i U18-VM och har en kraftfullhet som sticker ut bland juniorer i dag. Är jobbig att möta för alla.