Derbyt bjöd upp till stämning. Det är svårt att få en bättre start på säsongen än Sveriges mest rivalfyllda derby. För mer derby än så här mellan AIK och Löven är det frågan om vi kommer att få.
Lövens fans, Green Devils, slog genom bruset när de tyckte att det årliga rivalmötet snarare minskar rivaliteten mellan klubbarna.
De tycks att glömt att det är mer än 17 år lagen mötte i en tävlingsmatch. Även om Löven tippas vara med och kriga om platsen till SHL den här säsongen – skulle det kunna dröja 17 år till innan lagen möts i en träningsmatch.
För AIK åker inte ur SHL närmaste säsongerna. Det större sannolikhet att de låser SHL.
Skulle de här derbyna upphöra är risken snarare att rivaliteten sakta dö ut. Den yngre generationen i Umeå pratar nästan likadant om Modo, som om matcherna med AIK. Nu är ju Övikslaget också i SHL, men rivalmötena med Löven är ändå mer färskt i minnet hos många.
Uppe i Skellefteå har Luleå mer och mer gjort anspråk på att vara den ”riktiga” rivalen.
Med det sagt, är derbyn som de här, en alldeles särskild höjdpunkt för att vara för säsong. Att en träningsmatch säljer så många biljetter händer inte på någon annat ställe. Lägg därtill att Löven gick back hutlösa åtta miljoner kronor förra året. De behöver varenda krona de kan få in.
Matchen då?
Slaget om Västerbotten för en kväll gör ju att serietillhörighetens betydelse i stort sett upphör. Hemmalaget hade förstås betydligt mer att vinna – och inget att förlora.
Det präglade matchen. AIK har nött försvar den här veckan, men den här matchen var det verkligen si och så med just försvaret och mer fokus på spelet med puck.
Löven fick komma i mängder av kontringar i tre mot två eller två mot en. Framförallt under den andra perioden. Då spelade det ingen roll att AIK hade stort spelövertag och blixtrade till med jämna mellanrum.
Jonathan Johnson kvitterade till 1–1 med en 1,1 en sekund kvar. Ett psykologiskt mål brukar det kallas. Annars var ledningar för Löven ett tema inför utsålt hus i Umeå. AIK såg däremot till att täppa till luckan varje gång.
Michael Brandsegg–Nygårds fullträff i tredje perioden, som innebar 4–4, var matchens prestation. Annars var AIK-produkten och numera Lövenspelaren, Joel Mustonen, oerhört framträdande. Med två mål och en framspelning var en av hemmalagets toppar.
Pär Lindholm fick sista ordet – och säkrade titeln som storebror.