Efter elva säsonger i Skellefteå AIK:s a-lag ville Adam Pettersson lämna sin komfortzon. ”Kändes som att jag var en del av inredningen i arenan där ett tag”, säger 29-åringen.
Efter elva a-lagssäsonger och två SM-guld i Skellefteå AIK valde 29-åringen från Bergsbyn förra sommaren att lämna klubben som har fostrat honom. Ny destination blev SHL-konkurrenten Brynäs.
– Förra säsongen blev som den blev både hockeymässigt men också med mycket annat stök, så det har varit tufft emellanåt. Men jag tycker ändå att det var rätt beslut av mig att testa något nytt. Jag tror att jag behövde det både som hockeyspelare men också som privatperson. Att få komma bort från en extremt trygg miljö och få klippa navelsträngen på riktigt, säger 29-åringen.
Du ville ha en ny utmaning?
– För min del handlade det om att lämna min komfortzon, det kändes som att jag var en del av inredningen i arenan där ett tag. Att få träffa nya människor och få nya rutiner har varit kul. Men sedan har det varit en omställning efter att man har bott så pass länge på ett och samma ställe, det tog ett tag för mig att komma in i det.
Likheterna mellan de två SHL-klubbarna är många och den vardagliga verksamheten har på många sätt varit sig lik för Pettersson. I stället har de stora utmaningarna och anpassningarna ägt rum utanför Monitor ERP Arena.
– Jag hade nog en bild av att det skulle vara en större skillnad på och runt isen, men i stort sett är det samma. Det är proffsigt här också och även om det var turbulent vissa delar av förra säsongen så har jag blivit väl omhändertagen, säger han och fortsätter:
– Sedan är det klart att det är tufft att lämna familj, vänner och vårt nybyggda hus. Det är det som har varit jobbigt och vi har inte heller någon barnvakt här om vi skulle vilja hitta på någonting utan barnen.
Med två barn i förskoleåldern har mycket av tiden spenderats med grannen – och lagkamraten – Greg Scotts familj.
– Vi har inte varit ute och ätit så många gånger, men vi brukar lägga barnen och ta med babyvakten och ta en middag hemma hos dem ibland.
På samma innergård har också nye huvudtränaren, finske Mikko Manner, flyttat in. En tränare som gett ett gott intryck.
– Mikko är väldigt sympatisk och mån om människan och att gruppen ska må bra. Han har kommit in och satt ett spelsystem som alla köper in sig på och han är verkligen extremt hockeykunnig. En riktig hockeytok som kollar mycket hockey och har mycket kunskap, så det har bara varit positivt, säger han.
I samband med klubbytet fick också Pettersson själv, för första gången sedan utlåningen till Sundsvall Hockey i hockeyallsvenskan säsongen 2011/12, känna på hur det är att vara ny i ett hockeyomklädningsrum.
– Jag funderade faktiskt lite på det innan och tänkte att "nu ska jag ta för mig lite mer socialt", men vet väl inte om det blev av. Jag är ju ganska tillbakadragen annars när jag är ny i en grupp och det blev nog så den här gången också, säger han och skrattar.
– Men nu är jag inne i gruppen i alla fall, haha.
Vilka är de stora utmaningarna när man byter omklädningsrum efter elva säsonger?
– Det är väl inte jätteskillnader så egentligen, men den största skillnaden var väl att komma in i ett omklädningsrum och inte fatta alla interna skämt. De bara flög över huvudet på mig. Tidigare var jag en del av det, nu förstod jag helt plötsligt ingenting.
Hur har omställningen varit för dig och familjen rent privat?
– Det har varit bra, även om det har varit ett speciellt år med coronan. Men vi trivs väldigt bra här nere med förskolan även om barnen har börjat tappa lite av dialekten, säger han och skrattar, innan han fortsätter:
– Vi trivs jättebra och Gävle är en fin stad som påminner en hel del om Skellefteå, och det kanske också är därför man trivs. Sedan är Gävle ju lite större och det finns lite mer av allt här.
Är du igenkänd på stan?
– Det händer väl, men jag är mer anonym här än vad jag var i Skellefteå. Men det var ju för att jag kände mer folk där också. Här kan jag gå på stan och slappna av.
Du är inte Anton Rödin?
– Nej, jag är inte Anton Rödin, säger han och skrattar.
Adam Pettersson, mitten, jublar efter sitt mål i SHL-premiären borta mot Frölunda.
Första säsongen i Gävleklubben blev omtumlande på många sätt och vis – och på isen tvingades Brynäs kvala sig kvar i SHL efter segern i nedflyttningsmötet med HV71.
– Det var en ny situation för mig och det var extremt jobbiga matcher. Det var inte många i vårt lag som spelade med självförtroende förra säsongen och vi vann nästan inga matcher. Vi kände att vi jobbade lika hårt som alla andra lag men det gav inte oss några segrar, det fungerade bara inte och det tär på en.
Hur påverkade det här dig?
– Man kanske inte är lika glad när man kommer hem efter en förlust och det blev ju många torskar förra säsongen. Men samtidigt lär man sig ganska mycket och inser vad som krävs för att ta mark i tabellen. SHL är en jämn serie och alla lag är riktigt bra.
Hur var det att behöva kvala sig kvar?
– Matcherna mot HV71 är de tuffaste matcherna jag har spelat i karriären rent psykiskt. Jag mådde inte alls bra mellan matcherna och det var en enorm press både utifrån men också inifrån en själv.
Under tiden i Skellefteå AIK fick Pettersson chansen att spela flertalet SM-finaler, med både guld och krossade drömmar som utgång.
Hur skiljer sig de här matcherna mot en final?
– I en SM-final har du allt att vinna på något vänster, då finns det förhoppningar om att "fan vad kul det här ska bli". För mig är det en positiv nervositet och nervös ska man kunna vara, det är inte farligt. Men i kvalserien var det mer kantat av ångest. Det är mycket tankar och mycket att hantera rent psykiskt. Man vet vad som står på spel och hur mycket det betyder för så pass många, det handlar om folks jobb och man vill inte heller svika supportrarna.
Brynäs har överraskat många under säsongsinledningen och Pettersson ser positivt på fortsättningen.
– Nu blåser det positiva vindar i Brynäs och det är kul att åka på jobbet. Vi har fått in lite nytt folk och nytt blod och det känns bra inför fortsättningen. Vi har börjat bra och också spelat ganska bra, säger 29-åringen.
Årets säsong är också ett "kontraktsår" för Pettersson, som inte har något avtal för kommande säsong.
– Tidigare gånger har jag alltid skrivit på ett nytt kontrakt väldigt tidigt, nästan alltid före jul, vilket gjort att jag inte har tänkt så mycket på det tidigare år. Nu försöker jag hålla tankarna på nästa säsong borta utan jag vill vara här och nu, och gör jag det bra så kommer att det lösa sig.
Mitt i Gävle bor Adam Pettersson sedan ett drygt år tillbaka med sin fästmö och sina två barn. I dörren bredvid bor lakgamraten Greg Scott – och på andra sidan innergården har nye tränaren Mikko Manner flyttat in.