När Norran möter upp Tom vid Skellefteå Kraft Arena är det en glad men trött 29-åring som hälsar.
– Jag kom fram igår kväll (läs; måndag), åkte direkt till arenan för att lämna min utrustning och sedan direkt till lägenheten för att sova.
Är du jetlaggad?
– Ja! Jag vaknade vid 4-tiden och kunde inte somna om. Så jag åkte tidigt till arenan. Jag hade inget annat att göra, säger Tom och skrattar.
Spelar du mot Björklöven?
– Nja, vi får se vad tränarna säger. Men jag tror inte det. Jag har knappt hunnit vara på is och det vore bra att få bort jetlaggen och komma in i systemet lite.
Det var länge sedan han var på is:
– Det var faktiskt på VM i Riga. För det har varit svårt att hitta istider, särskilt under pandemin.
Har du hunnit träffa laget?
– Ja, och jag fick ett väldigt varmt välkomnande av hela laget. Ett väldigt skönt gäng, och det hjälper ju till lite extra när det redan är en annan tysk (Stefan Loibl) här.
Det visar sig att Tom har en relation med flera spelare från Skellefteå AIK då han spelat med Tim Erixon (Wilkes-Barre/Scranton Penguins, AHL), Oskar Sundqvist (Pittsburgh, NHL), Sebastian Aho (Bridgeport Sound Tigers, AHL) och med Loibl i tyska landslaget.
– Dessutom har jag mött Melker (Karlsson) i Stanley Cup-finalen 2016, säger Tom med ett leende.
Det är ett ljust minne för tysken då Pittsburgh vann med 4–2 i matcher mot San Jose.
Och på tal om den matchserien så svänger Melker förbi med sin bil mitt under pågående intervju och blir snabbt påmind om finalförlusten.
– Jag försökte att inte ta upp det..., säger Tom och skrattar.
– Det är vad det är, en tung förlust, säger Melker och ler tillbaka.
Under åren i Pittsburgh blev det dubbla Stanley Cup-titlar och Kühnhackl hade då nummer 34 på sin rygg.
Du har valt samma nummer i AIK?
– Ja, jag hade stor lycka med det numret i Pittsburgh. Så jag valde mellan 14 eller 34, men jag är lite skrockfull och då fick det bli 34.
Tom är i och med det första utespelare att ha nummer 34 i AIK. Bara en målvakt (Erik Hanses) har haft det innan.
– Oh, boy, en målvakt! Någon skulle ha sagt det tidigare, då kanske jag hade valt 14, säger han skämtsamt när han får höra det.
Han är som sagt på plats, AIK:s tyske stjärnförvärv. Kontraktet är på två år.
– Har man bara ett år finns det en osäkerhet vad som händer efter säsongen. Så att ha två år känns tryggt. Nu kan jag verkligen fokusera på att vara här och spela en så bra hockey som jag kan.