Nionde finalen är säkrad. Jonathan Johnson slog in det matchvinnande målet.
Det har varit en rekordjämn slutspelserie och antal matcher börjar, förr eller senare, att ta ut sin rätt. Det var två lite luggslitna lag som klev ut på isen i ett kokande Behrn arena.
Det är utmanande att ha haft ledningen och plötsligt spela för ”överlevnad”. Örebro hade kraftsamlat, men tilläts inte äga sin hemmaborg, som laget gjorde i den andra matchen.
Laget såg bitvis slitet ut och det blev tydligt sett till alla misstag laget gjorde. Närkingarna började släppa till chanser bakåt som de inte har gjort tidigare. Laget tappade puckar i egen zon, som gjorde att Jhonas Enroth ensam höll kvar Örebro i matchen.
AIK var inte lika speldrivande som i de tidigare matcherna, men formationen med Sandberg, Lindholm och Lindström sög energi ur Örebro varje gång de var inne.
AIK skapade det mesta och det bästa. Samtidigt var Linus Söderström i vanlig ordning säkerheten själv. Robert Leino fick ett friläge efter att en AIK-back ramlat. Varken Leinos skott eller Marenis retur passerade omutlige Söderström.
Jonathan Johanson och Rickard Hugg var tillbaka tillsammans och det här slutspelet har det lossnat för duon. Hugg noterades för sin nionde assist, när han skottade fram pucken till Johnson med bara 15 sekunder kvar av andra perioden.
Ett mål som var lön för hårt jobb under hela serien i kombination med ett Örebro gradvis såg ut att börja tappa kraft.
I tredje perioden gjorde AIK på nytt ett oerhört stabilt jobb för att stänga matchen. Årets finallag stängde ned matchen i anfallszon och visade upp skillnaden mellan att sluta topp två eller längre ned i serien.
Ett styrkebesked och en maktdemonstration. AIK är också det lag som har behövt minst matcher för att ta sig till final efter semifinalens mäktiga vändning. Att 0–2 vänds till seger hände, i och med den här serien, för endast fjärde gången av 72 tillfällen.
Det finns många hjältar på vägen till finalen, men Linus Söderström är AIK:s största slutspelskung så här långt. AIK:s burväktare höll sin femte nolla på elva matcher. Det är ett facit som också lagets defensiv kan tillgodoräkna sig.
Framåt blev AIK den där maskinen som vi har väntat på att laget ska bli. Efter en ojämn kvartsfinal och svag inledning på semifinalen – hände något från tredje matchens andra period och framåt.
Därför spelar laget nu en nionde final.
Däremot är ny final som en början på ett nytt slutspel. Det är oerhört svårt att vinna en final, AIK har bara vunnit två av de sju finaler laget tog sig till under 10-talet.
Men först får laget några dagars välförtjänt vila.