Dunderhallen i Strömsund byttes ut mot Östersund och perfekt docerade Östersunds arena. En, med hockeymått mätt, ny arena som har ett oerhört genomtänkt upplägg.
I Jämtland finns mycket idrott, men fotbollens enorma uppgång tog riktigt stor plats under 10-talet. Men fallet har gått fort och när Östersund IK, med Linus Lundström och Henrik Marklund i laget, tog sig genom nollögat upp till Hockeyallsvenskan har mycket ändrats.
Därför var det en rolig idé att flytta AIK:s traditionella träningsmatch till hjärtat av Jämtland.
AIK kom till spel med en stark forwardsbesättning, men var klart vingklippta på backsidan. Trion Måns Forsfjäll, Arvid Lundberg och Anton Ohlsson saknades. Det blev inte lättare när för backcoachen Pierre Johnson när även Jonathan Pudas klev av efter första perioden.
Backsidan har en stor potential när det handlar om spelet. Däremot finns en del frågetecken kring tyngden. En av de lärdomar AIK har fått lära sig två gånger om, är att i slutspelet räcker det inte med ett stort spel.
Mot Modo var det, som sig bör, riktigt stor skillnad. AIK var ett nummer större och både inlånade August Hansson och blott 17-årige Axel Sandin Pellikka utmärkte sig.
Skillnaden var bitvis så stor att Modo mer såg ut som en slagsäck. Och en slagsäck ”slår” inte tillbaks – AIK blev inte riktigt utmanade helt enkelt.
När det gäller slutsatser är första matchen i regel otillräcklig, men den tenderar att stilla lite nyfikenhet. För visst fanns det en hel del saker att småle kring.
Andreas Wingerli visade redan i första bytet att flytten hem från Nordamerika att karriären ska fortsätta att pushas uppåt. Tacklingen han delade ut i första bytet var en av matchens mest iögonfallande – och det sargljud som hördes bäst efter fysisk kontakt.
Unge Axel Sandin Pellikka har otroligt mycket spel i sig. Han framstod som en oslipad diamant och han fick också mycket speltid.
Max Lindholm fick äran att bilda formation med Pär Lindholm och Andreas Wingerli. Med en sådan omgivning får man verkligen chansen AIK:s förvärv från Solna hade många chanser och fick också göra sitt första mål i AIK-dressen. Det kunde ha blivit fler.
Den stora profilen under kvällen var Elias Salomonsson. Han såg ut att växt in i a-lagskostymen även bokstavligt talat. Fortsätter han på den inslagna vägen kommer den stora backtalangen att vara given i alla spelformer.
Det blir allsvenskt motstånd härnäst också. Men då väntar slaget om Västerbotten. En träningsmatch med andra dimensioner och annan status än öppningskvällen i Östersund. Då kommer fler frågetecken att rätas ut.