Efter fem raka segrar blev lördagens match mot Linköping ett fall tillbaka för Skellefteå AIK som bara fick in en puck bakom gästernas målvakt Christian Heljanko.
Kort efter matchen fick Norran en pratstund med Marcus Eriksson som gav sin syn på de 60 minuter ishockey han just hade spelat:
– Jag tycker att Linköping är lite hetare i början och kanske äger de första tio minuterna, de får ju ett powerplay och kan skapa lite momentum. Sen lyckades vi bryta det när vi fick med oss lite utvisningar och jag tycker kanske vi borde ha utnyttjat spelet i fem-mot-tre bättre.
Ni hade ett av seriens bästa powerplay innan matchen men misslyckas i både fem-mot-tre och fem-mot-fyra i den här matchen, vad är det som går fel?
– Bra fråga. Jag tycker inte att vi saknar lägen men det är klart att när det är en sån här match när kanske inte spelet flyter på, för det tycker jag inte att det gör, då blir powerplay extra viktigt. I dag lyckades vi inte pilla dit pucken men det har ju varit bra tidigare som du säger, säger han och fortsätter:
– Så det är inte pissdåligt bara för att vi inte gjorde målen. Men självklart blir det avgörande i en sån här match.
I den tredje perioden skiftade AIK om i kedjorna vilket gjorde att 39-åringen hamnade i kedja med de två 18-åringarna Oskar Vuollet och Valter Lindberg som tillsammans inte ens når upp till hans ålder – ett faktum han skrattade åt efteråt:
– Det var väldigt kul att spela med dem. Som du säger, jag tror inte att de kommer upp till min ålder ens om de slår ihop sig. De är båda fantastiska spelare, och det är så kul att se de här unga komma upp och ta för sig direkt. Det är som att de aldrig gjort något annat.
Utöver kedjan med de två ungtupparna var matchen mot Linköping också speciell för Marcus av den anledning att det var första gången han mötte Linköping HC i en tävlingsmatch på seniornivå. Efter att ha spenderat nästan hela sin karriär i Vita Hästen, som är Linköping HC:s motsvarighet till Björklöven för Skellefteå, fick han till slut möta det han vuxit upp med att inte tycka om:
– Det var så klart speciellt; där jag kommer ifrån vill man aldrig förlora mot Linköping. Det lever kvar sedan jag var liten, man har ju hört om alla tuffa bataljer mellan Vita Hästen och Linköping, säger han och avslutar:
– Så det var ju jävligt synd att vi förlorade här men vi och jag får ge igen nästa gång.