2011 var Hardy Nilsson tränare i Djurgården.
Han ser ut att vara vid god vigör, när vi träffas vid saluhallen i Östermalm. Hardy Nilsson är numera inne på sitt 76:e år och en person som egentligen inte behöver någon närmare prestation.
Hans aura och myt är ännu stark och Jimmie Ericsson – vars tröja hänger i taket i Skellefteå Kraft arena – ses som ”nutidens” Hardy Nilsson.
Att sitta och lyssna på Hardys historier får nästan tiden att stanna. Det blir en lång träff – och hade inte lunchtravet tidsbestämt träffen – hade den kunnat fortsätta fram till skymningen.
På Hardys tid, 60- och 70-talet var Skellefteå AIK något annat, men SM-guldet från 1978 är en av klubbens absolut tyngsta meriter som spelare. Som tränare har Nilsson ännu tyngre meriter och har på många sätt verkligen satt sin prägel på hockeyn.
Han har varit fulltidspensionär sedan han lämnade hockeyn och är precis hemkommen från Spanien när vi se.
Hur ofta brukar du resa upp till Skellefteå?
– Det är ett par år sedan. Det brukar ju komma ett sug var tredje år för att se vad som händer. Det händer ju en hel del, säger Nilsson som och ser ett litet vemod i att det blir så stora och snabba förändringar.
– Det är med blandade känslor man ser de nya höghusen. Skellefteå är inte längre vad det har varit.
Senast han var uppe – var det bland annat för att träffa sonen till en gammal lagkamrat
– Jag brukar åka upp till hallen när jag är i Skellefteå. Ibland bara för en lunch. Men då hade jag om mål att träffa Tom Kühnhackl. Jag har ju spelat med hans pappa. Men Tom hade hunnit lämna.
Hur mycket följer du AIK i dag?
– Jag följer ju alla matcher. Det är inte säkert att jag ser alla matcher, men jag är fortfarande mer intresserad av trav.
Följer du Djurgården på samma sätt?
– Ja, lika mycket dom. Örebro följer jag också, även om de är på tredjeplats. Man följer de lag jag har varit i, så jag följer även Köln och Salzburg.
Djurgården är den svenska klubben som Hardy har varit längst i som tränare. Laget kämpade i hockeyallsvenskan, men föll i finalen och blir kvar även kommande säsong.
– Man hade förhoppningar på laget med alla namnen som kom. Sedan kom Klasen också. Så det har varit en hel del besvikelse under säsongen.
Han har fortfarande många relationer kvar med människor runt Djurgården. När Johan Garpenlöv tillträdde som tränare, ringde Hardy upp honom.
– Jag ringde och gratulerade honom till jobbet och försökte pusha honom. Sedan pratade vi även om mina två svängar i klubben.
Hardy var i Djurgården vid sekelskiftet och sedan en sejour till ett tiotal år efter det. SM-gulden 2000 och 2001 är Djurgårdens senaste guld och tillhör ett klubbens finaste kapitel i historien.
– Under första sejouren lärde jag mig att de äldre killarna i laget blir inte bättre. Så ska truppen bli bättre ligger det kapitalet hos de unga. Och spelar du en 20-åring kommer han att bli bättre. Det ser man inte minst i Skellefteå AIK.
Skellefteå AIK:s första SM-guld i historien gjorde Hardy Nilsson till en stor ikon i klubben.
Andra sejouren började riktigt bra för Hardy. Det började med SM-final, där laget föll mot HV 71. Därefter gick det allt sämre – och Hardy fick sparken i mitten av säsong 11/12.
Principen för hur han matchade laget var densamma.
– Jag skiter ju i vad de heter eller vad de tjänar. De som passar bäst, spelar.
De yngre har också varit en nyckel för Hardy att få de äldre spelarna att prestera.
– Vid millennieskiftet var jag på mina unga torpeder att de skulle vara på Challe Berglund och de andra äldre spelarna hela tiden. ”Han kommer att bli förbannad, men då kommer han bli bra tränad också.” När de yngre jagade på de äldre, blev även de äldre bättre. På den tiden pratade ju alla äldre om att det behövde ”kosta” något för juniorerna att ta sig in. Och de åkte ju runt och tacklade även de äldre spelar och alla köpte att det var så här. De såg ju att det fungerade när vi vann matcher.
När det gäller satsningen på yngre spelare är det också en av de mest utmärkande egenskaperna hos Skellefteå AIK. Hardy hyllar sin gamla klubb.
– De har gjort precis de jag tycker att de ska göra. Då är det frågan om jag hade den åsikten innan eller om jag har fått den åsikten i takt med tiden och vad de har gjort. Men det de har gjort är klockrent.
Norran träffade Hardy Nilsson tidigare år. Det blev en långt samtal om NIlssons liv i dag, hur han ser på dagens hockey och en mängd historier från hockeykarriären.
Nilsson fortsätter:
– Jan ”X:et” Erixon och Lasse Marklund gjorde ju ett bra jobb och pekade ju ut riktningen. Sedan kom nya personer in och tog vid. De har ju också höjt ribban, kanske för att man också är tvungen att göra det. Hockeyn blir ju på många sätt bättre.
Däremot är Nilsson inte säker på att utvecklingen med hockeyn i stort går åt helt rätt håll.
– Som gammal nörd kan jag ibland tycka att det är för mycket fart och för lite hjärna.
Han är också lite konfunderad över utvecklingen i övrigt – att hockeyn tenderar att bli allt mer tillrättalagd.
Numera är ju känslorna på väg bort i hockeyn, hur ser du på det?
– Kan du inte bli förbannad, ska du inte hålla på med sport. Det spelar ju ingen roll om du är längdskidåkare eller vad du gör. Om inte annat kan du ju bli förbannad på dig själv. Blir du förbannad på dig själv, är det ju lätt att du kastar ur dig något.
Det finns nästan ingen början eller slut på anekdoter och historier i Hardy Nilssons liv. En av de mer utmärkande historierna – som inte så många känner till – är att Nilsson blev tillfrågad att träna Gnagets J20-lag. Det här var året innan han tog Djurgården till två raka SM-guld.
Det ikoniska SM-guldet från 1978, med Hardy Nilsosn som lagkapten.
– Jag blev uppringd och de undrade om jag kunde träna AIK:s J20. Jag tyckte det kändes bra och tackade ja till det. Dagen efter blev jag uppringd på nytt. Då hade styrelsen dragit tillbaka förfrågan.
Anledningen till det är spektakulär. Tränarduo som då fanns i AIK, Pär Mårts och Göran ”Flygis” Sjöberg hade fått kalla fötter när de fick höra talas om att Hardy var på väg in till J20-laget.
– Jag fick berättat för mig att de skulle säga upp sig på dagen om jag kom till laget. ”Om vi förlorar tre matcher i rad, kommer fansen att kräva att Hardy ska ta över. Det vill vi inte vara med om”. Då vek styrelsen sen ned sig, så jag fick inte jobbet.
VM 2004 var ett av mästerskapen som Hardy var förbundskapten för Tre Kronor.
Så nära var det att det kunde ha blivit Gnaget istället för Djurgården.
Nyligen fick Jimmie Ericsson sin tröja hissad i Skellefteå Kraft arena. AIK har i övrigt inte gjort sig kända för vara återhållsamma med sina hyllningar. Nilsson gläds med trendbrottet.
– Jag tycker att det är på tiden. Det finns många legendarer genom tiderna i Skelleftehockeyn. Jimmie har verkligen förtjänat det.
Norran träffade Hardy i Stockholm, men hockeyprofilen åker upp till Skellefteå med jämna mellanrum.
Vem rankar du som den störste i AIK genom tiderna?
– Utan tvekan Göte Almqvist. Han var landslagsman i bandy, i fotboll och hockey. Han provspelade i England och gjorde succé, men kom hem till Skellefteå istället.
Hur ser du på att vara kultförklarad och att din person fortfarande är så stor både i Skellefteå och hockeyvärlden?
– Om man delar upp det; I Skellefteå finns det ju så otroligt många myter. De ska man hålla vid liv, tycker jag, säger Hardy och ler:
– Det var andra tider när jag bodde där. Var det match på söndag, då gick man ju på fredagen. I dag är det ju ingen som skulle göra så. Frågan är om de går ut någon gång?
En lång pratstund närmar sig sitt slut. Hardy Nilsson har levt ett rikt liv och satte en prägel på hockeyn som sannolikt aldrig kommer att glömmas bort. 76-åringen är också fortfarande i god form och tar dagen som den kommer. Det är ännu ett oskrivet kapitel.