Beskedet om flytten till Minnesota kom plötsligt, men Filip och hans sambo trivs bra i sin nya miljö.
Minnesota är ju känd som staten i USA dit flest nordbor, svenskar och norrmän, emigrerade i början av 1900-talet. Det är en av de första sakerna som har varit påtaglig för Filip Gustavsson.
– Det är otroligt många som reagerar när man säger att man kommer från Sverige. Det är jättemånga som direkt berättar att de har äldre släktingar som kommer från Sverige och att de har släkt där. De påpekar gärna det och är stolta över bakgrunden i sin släkt.
Huvudstaden i staten heter Minneapolis, men storstadsområdet rymmer många städer som är sammanväxta.
Minnesota Wild spelar i St Paul, ungefär två mil från Minneapolis. Baseballlaget är det lag som har tagit vara bäst på de två städerna och kallar sig Twin city.
Klimatet är väldigt nordiskt, i samband med undertecknads besök har den första vinterveckan inletts. Snön har beklätt fastigheterna och träden, temperaturen rör sig mellan noll och –10.
Staden är märkligt spöklik utomhus och känns nästan öde. Precis som på många andra ställen i USA är det många lösdrivande människor som flanerar runt. Inte sällan på sätt, som ur ett svenskt perspektiv skulle kunna uppfattas som obekvämt.
Det tar någon dag innan jag knäcker koden. Det visar sig nämligen att det mesta av staden har sitt liv inomhus. Mer eller mindre alla skyskrapor är ihopbyggd med gångtunnlar och känner man till vägen – behöver man inte vistas utomhus i någon större grad.
Anledningen till att det inte är så lätt att räkna ut är att allt är så centralt placerat inne i byggnaderna att det inte går att se utifrån. Ingångarna är inte heller lätta att hitta. Det är lite som en stor labyrint.
Gustavsson är i princip aldrig i St Paul utöver när han tränar och spelar matcher.
– Nej, här är vi aldrig utanför omklädningsrummen. Jag bor utanför Minneapolis och där trivs vi riktigt bra.
Tillsammans med Filip och hans pappa Markus, som är på besök, letar vi oss in till foodcourt, insprängd i en stor byggnad – helt osynlig från utsidan. Det är dags för intervju.
Filip Gustavsson har besök av sin pappa, Markus Gustavsson. Markus var själv en hockeyspelare i Skellefteå AIK under 90-talet.
Det var en turbulent inledning på säsongen för Gustavsson. Han inledde med att åka över på campen i Ottawa, som hade tre målvakter med envägskontrakt. Så det låg i luften att mycket kunde hända. Minnesota valde att värva Gustavsson – och processen var ganska kort.
– Det kom lite plötsligt ändå. Ottawa tradade ju bort Matt Murray till Toronto. Så ringde de en kväll, GM vill prata med dig. Sen ringde han upp och sa: ”Vi har tradat dig till Minnesota”.
När man känner till Gustavssons historia är processen ändå betydligt mer logisk än vad man kan tro. För nuvarande GM i Minnesota är gamle storspelaren, Bill Guerin. Han var med i Pittsburghs ledning när Gustavsson blev draftad som 55 i andra rundan 2016.
– Han värvade tillbaka mig kan man väl säga. Han ringde och sa: ”Välkommen tillbaka”.
Filip Gustavsson får hjälp med att ta bort något som irriterar vid hjälmen.
Sedan väntade en flyttprocess med att samla ihop bohaget och ta hand om all pappersexercis. Det är en del sådan formalia när det blir byte av land – och USA istället för Kanada. Därefter väntade campen.
– Den gick bra. Det var min femte camp i karriären och nu har man lärt sig lite hur det fungerar. Den första dagen är de bara ute efter att köra helt slut på dig. Sedan bygger de upp efter det. Det försvinner spelare efter spelare, men för min del kändes det bra.
Gustavsson blev kvar och bildade målvaktspar med Marc-André Fleury. En kollega som inte är obekant på något sätt. Fleury var en av Pittsburgh stora stjärnor i samband med att Gustavsson blev värvad.
Gustavsson har inlett bra och har bara släppt in ett mål de två senaste matcherna.
– Fast då träffade jag aldrig honom. Han var inte där i samband med att jag var på camp.
Fleury är 38 år och vunnit Stanley cup tre gånger. Han har även blivit utsedd till ligans bästa målvakt och räknas som en av ligans riktigt stora målvakter. Han spelade en stor roll när han och Vegas Golden Knights gick till Stanley cup-final, klubbens första säsong 17/18.
Hur fungerar samarbetet med honom?
– Det fungerar riktigt bra. Han är ganska enkel att ha att göra med. Utanför isen är han väldigt lugn och smårolig. Det blir en lätt stämning runt omkring honom. På isen är han enormt tävlingsinriktad. Han kastar sig på varenda puck på träningen. Han kör gärna extra också efter träning, trots att han ha varit så länge.
Hur är skillnaden att bo i Minnesota jämfört mot Ottawa?
– Det är en ganska lagom stor stad. Det finns en hel del att göra utanför hockeyn och vi trivs riktigt bra här. Det är en väldigt hockeytokig stad och det är oftast fullsatt på läktarna, vilket är oerhört roligt. Sen finns ju lag i alla andra stora ligor också, som basket, amerikansk fotboll och baseboll.
Hockeymässigt har Gustavsson jobbat tålmodigt. 24-åringen har sakta tagit allt större steg för att närma sig en tydlig roll i NHL. Debuten i världens bästa liga kom för två år sedan, när han hade imponerande 93,3% i räddningar på nio matcher. Han dubblade antalet matcher förra säsongen och vaktade kassen i 18 gånger.
Filip Gustavsson i träningsanläggningen, som ligger på femte våningen i ett hus. Spelarna åker hiss från omklädningsrummet.
Så här långt i år har det blivit åtta matcher, varav sju från start. De två senaste matcherna har varit en stor framgång, då Gustavsson bara släppt in ett mål i vardera match. Samtidigt har han kunnat räkna in två vinster, vilket är en statistik som väger tungt. Att vara en vinnarmålvakt trumfar räddningsprocenten.
– Känns som om det går bättre och bättre. Jag känner att jag klarar av att spela en jämnare hockey. Jag gör inte någon supermatch varje match, men inte heller någon riktigt dålig match. Nu börjar även den här onödigt stora respekten försvinna lite också. Från början hade man kanske för stor respekt för vissa spelare.
Markus Gustavsson, Filips pappa, har en habil hockeybakgrund. Han blev fostrad i Byske HC och 47-åringen spelade totalt över 70 matcher i Skellefteå AIK under tre säsonger i slutet av 90-talet. Han var också en kugge i defensiven, som en robust back. Så äpplet faller ju inte så långt från trädet i all bemärkelse.
– Det har varit väldigt roligt att följa min son och se de steg han har tagit. Vi är ju bara en vanlig hockeyfamilj och tänkte aldrig att han skulle ta plats i landslagen. Som det utvecklade sig har han ju spelat i alla landslag och har visat sig duktig i alla lag han har spelat i, säger Markus och fortsätter:
– En riktigt rolig upplevelse att kunna följa resan själv, och en resa man bara själv drömde om när man själv spelade.
Det är andra gången som Markus, som bor i Kåge till vardags med sin fru, har rest över. Pandemin har ju satt sina begränsningar och förra resan blev det inga NHL-matcher.
– Vi hann vara i Belleville, men precis när vi kom så blev Filip uppkallad till bortaturné med Ottawa. Så vi hann träffa honom tre dagar av sju.
Så under det här besöket fick Markus äntligen se sin son spela i NHL. Tur i oturen, eller hur man nu ska se på det, så blev Marc-André Fleury skadad och Gustavsson har fått chansen i många matcher på slutet.
Hur var det att äntligen få se en NHL-match med Filip live?
– Det var en kul upplevelse. Roligt att få filma lite och kunna skicka hem till frugan, Märta och Melker (syskon till Filip, reds anm.). Det har varit kul att få se hur allt fungerar och även hur organisationen fungerar.
Här räddar Gustavsson, när Wild möter San José Sharks.
Minnesota är svårplacerat den här säsongen. Laget kommer från en säsong där många experter tycker att laget överpresterade. De gick till första omgången i Stanley Cup, där det blev respass direkt mot St Louis Blues.
Det har skapat en del förväntningar, inte minst med tanke på att laget förfogar över ryske superstjärnan Kirill Kaprizov. En spelare som kan ha potential att bli en av klubbens största genom tiderna. Klubben är ju också en av de som ännu inte har vunnit någon titel.
– Man visste att de var topplag förra året när vi mötte dem. Vi har som inte riktigt kommit igång känns det som. Vi har vunnit en match och sedan förlorat nästa. Det är problemet just nu, vi behöver hitta en jämnare nivå.
Filip upplever skillnad på spelsystemet.
– I Ottawa fick vi öppnare lägen emot oss. Här är försvaret lite mer tillknäppt och strukturerat. De begränsar lägena för motståndarna lite mer.
Offensivt har laget sylvass spets framåt, vilket också är påtagligt på träning.
Vilka är svårast att möta på träning?
– Kaprizov är ju riktigt bra förstås, han gör en del rätt häftiga grejer. Sedan är Zuccarello rätt lurig. Han kommer in i zonen och sedan snärtar han bara i väg pucken.
Vilka spelare i andra lag eller spelare är tuffa att möta?
– Toronto är ett lag jag aldrig har riktigt gillat att möta. De har alltid bra offensiva lag och skapar alltid bra chanser.
Det är samtidigt lite ödets ironi att han finns i samma organisation som Jesper Wallstedt. Fyra år yngre Wallstedt var J20-spelare när Gustavsson gjorde sitt sista år i Luleå Hockeys organisation. Nu är de tillsammans igen, men Wallstedt är inne på sin första säsong – och trots hans spektakulära mål häromveckan, var han inte förstavalet att flytta upp, när Fleury blev skadad.
– Ändå kul att han finns i organisationen, säger Gustavsson.
Det sticker ut att två målvakter med bakgrund från Luleå återfinns i samma NHL-organisation. Och en är från lilla Kåge.
Det är ganska vilt ändå. Framförallt i en region där de andra lagen kallas för Timberwolfs och Vikings.
Fotnot: Häromdagen sattes Filip Gustavsson upp på Minnesotas skadelista. Men det ska röra sig om en lättare skada, dag till dag.