Rekordmannen har nu bara kvar max ett par månader av tiden i Skellefteå AIK innan han flyttar till Detroit.
FRÅGA ETT
Skellefteå AIK har fyra raka segrar och det mesta i spelet har börjat klicka. Hur långt kan AIK gå i slutspelet?
Robin Lindgren: Denna säsong har varit upp och ned. Jag har höjt Skellefteå till skyarna och sågat dem vid fotknölarna. De har visat upp ett spel under en längre tid som inte förtjänade mer än åttondelsfinal och de har visat höjder som mästarlag brukar nå. Därför är det så otroligt svårt att sia om hur det ska gå i slutspelet då vi inte vet om det är det Skellefteå som var på väg ned under slutspelsstrecket eller det AIK som nu vunnit fyra raka matcher som dyker upp när pucken släpps i kvartsfinalen (jodå, det blir kvartsfinal).
Men om vi säger så här; här och nu kan jag bara nämna två lag som jag håller snäppet högre än Skellefteå och det är Brynäs samt Frölunda. Brynäs har varit bäst under grundserien och förtjänar att vara favoriter. Frölunda ser riktigt tunga ut och har en av de bästa tränarna som förfogar över en matchvinnande målvakt och SHL:s näst bästa backuppsättning.
Brynäs och Frölunda har dock inte en viktig sak som Skellefteå har: erfarenheten av att vinna ett guld i närtid.
Klickar allt här framöver så kan fan Skellefteå bli riktigt otäcka i slutspelet.
Arvid Marklund: Jag har tidigare sagt att AIK återigen är en utmanare till guldet. SHL är dessutom så fruktansvärd jämn vilket gör att allt känns vidöppet. För när till och med Brynäs, som känts som solklara favoriter under vintern, börjat svaja och visat vissa svaghetstecken, så öppnas dörren än mer för AIK, som efter sin tyngsta SHL-resa på väldigt länge växt fram till laget som ingen vill möta.
Mille Dybro: Ingenting är omöjligt, som Gunde Svan hade sagt.
Konkurrensen är stor, marginalerna små. Skillnaden mellan skönsång på Guldtorget i maj och golfsemester i mars kan vara en stolpträff, en målvaktstavla eller en (gud förbjude) lång och oklar videogranskning.
Erik Grahn Lundgren: Under säsongen har stabiliteten i prestationerna saknats, och det är också det som gör det så svårt att sia om hur länge det kommer att spelas ishockey i Skellefteå Kraft arena den här våren. Höjden finns, det har laget visat inte minst de senaste veckorna, men det finns också en osäkerhet, till skillnad från tidigare säsonger, när det kommer till vad laget presterar i skarpt läge.
Det kan bli guld, men det kan också bli respass redan i play-in eller en kvartsfinal.
Tvingas jag gissa säger jag att AIK tar sig till semifinal, men sedan blir det dags för sommarlov.
FRÅGA TVÅ
Axel Sandin-Pellikka blev historisk när han sköt sitt tolfte mål för säsongen vilket är en målkvot ingen juniorback lyckats nå under en säsong i SHL förut. Supertalangen blev med det målet också den juniorback som gjort flest mål i SHL någonsin, totalt sett.
Hur stort är det som Sandin Pellikka lyckats med?
Robin Lindgren: Sedan Tomas Jonsson sköt elva mål har superbackar som Erik Karlsson, Victor Hedman, Rasmus Dahlin med flera passerat SHL utan att göra tolv mål på en säsong. Med de namnen nämnda blir bedriften som Sandin Pellikka lyckats med mäktigare. Men jag är inte det minsta förvånad att han klarade det för "pelikanen" är en spelare inte lik många andra. Han är en supertalang som nu saknar motstycke i SHL med en framtid ljusare än min hy efter en lång vinter utan sol.
Arvid Marklund: Det är ruggigt stort och bör hyllas stort. Jag säger bara en sak: Passa på att njut av denna supertalang, för efter vårens slut får en annan världsdel ta del av hans artisteri!
Mille Dybro: Uppenbarligen störst någonsin. Samtidigt tror jag Sandin Pellikka, alla dagar i veckan, hade valt en lång NHL-karriär framför det här rekordet, om bedrifterna hade behövts ställas mot varandra.
Erik Grahn Lundgren: Prestationen är högst imponerande och bör såklart uppmärksammas, men sedan är det ju så att den här typen av rekord är underställda kollektiva framgångar – inte minst från spelarens egen sida.
Är det något som jag har lärt mig är det att framstående insatser som junior eller tonåring knappast garanterar någon framgång över tid, så därför blir det mer spännande att följa storlöftets framtid snarare än att beundra det som redan har hänt.
FRÅGA TRE
Modo blev på lördagen i praktiken klara för negativt kval.
Det blir Modo mot HV71 i det ångestfyllda kvalet som stundar. Vad tänker du om den matchserien och vilket lag tror du åker ut ur SHL?
Robin Lindgren: Modo har en bättre målvakt, en stabilare backuppsättning och fler spelare som kommer göra allt för att Modo ska hålla sig kvar. Mer hjärta, helt enkelt. I ett kval är det vitalt och jag tror att det kommer fälla avgörandet till Modos fördel faktiskt. Det enda som får mig att höja ett varningens finger för HV71 är deras snuskigt vassa stjärnor som offensivt kan göra nästan vad de vill.
Men en fråga förtjänar ett svar och därför tippar jag så här: 4–2 till Modo.
HV åker ut, åker ut.
HV71 tvingas kvala – igen.
Arvid Marklund: David Rundblad har hittat formen och kommer vara med och föra Modo till en seger i matchserien. Men det blir jämnt. 4–3 i matcher till Modo.
Mille Dybro: HV71 åker ut. Historiens(?) mest felbyggda trupp förtjänar inget annat. Man lastar orimliga pengar på en finsk brunkare (Tommi Tikka), har en svag målvaktssida och tror att en allsvensk slagskämpe (William Ingberg Nilsson) ska göra skillnad i Sveriges högstaserie. Det är ett så märkligt sportcheferi.
Erik Grahn Lundgren: Jag tror att Modo vinner serien med 4–1 i matcher och att HV71 är tillbaka i hockeyallsvenskan kommande säsong. Modo har, vid fler och under längre perioder, visat sig vara en fungerade kollektiv och dessutom har laget bättre målvakt.
FRÅGA FYRA
BIK Karlskoga kom tvåa i Hockeyallsvenskan och är en av favoriterna till att gå upp.
Snart börjar slutspelet i Hockeyallsvenskan där ett lag ska ta steget upp till SHL. Vilket lag tror du det blir som Skellefteå AIK får möta i fyra matcher nästa säsong?
Robin Lindgren: Björklöven gör det inte. Ännu en gång har man misslyckats med att bygga ett lag och går in till slutspelet med ett gänd individer utan ledare på isen. Södertälje gör det inte heller. Succélaget Kalmar? Ja, varför inte. Deras form de senaste veckorna är brutal och om Oskarshamn klarade av att slå ut ett SHL-lag så är det absolut ingen omöjlighet att Kalmar slår tre hockeyallsvenska lag.
Men de är inte favoriter.
Mina favoriter är Djurgården och Karlskoga. Det är också de lagen jag tror kommer mötas i finalen, och där tror jag att Bofors tar klivet upp.
Björklöven har under de senaste månaderna sett ut som ett mittenlag i Hockeyallsvenskan.
Arvid Marklund: Djurgården har byggt ett ålderstiget power-house där den stora frågan är om "gubbarna" orkar driva Stockholmslaget genom ett helt slutspel. Jag tror man lyckas, vilket betyder att det klassiska laget är tillbaka i SHL kommande säsong. Och det är väl på tiden, eller?
Mille Dybro: Djurgården. Anton Frondell, 2007, är bland de mest överjävliga juniorerna jag sett i svensk hockey. Han är stor och stark, skjuter hårt och bra. En junior i en vuxen kropp. En talang som redan blivit en stjärna. Karlskoga hemma i Nobelhallen har skördat sina offer. Men hur ska man stoppa Djurgården? Att publiken kastar öl på stockholmarna lär inte räcka.
Erik Grahn Lundgren: Svårt att säga, då jag inte har sett tillräckligt mycket av hockeyallsvenskan för att komma med en kvalificerad gissning. Men det ser väl rimligt ut att gissa på Djurgården?