”Det är alltid tufft att sitta på läktaren och kolla, man blir alltid mer nervös på läktaren”, säger Zeb Forsfjäll om skadetiden.
Det var kort efter JVM tog slut som beskedet att lillebror Forsfjäll skulle missa en längre tid på grund av skada. Centern gick gipsad, och han skulle saknas några veckor.
Under veckan har han varit på is i den röda, otacklingsbara tröjan. Men under onsdagen var han i full träning.
Kommer han spela mot Luleå?
– Det får vi se, vi har inte hunnit prata om det, sa tränare Pierre Johnson, men kollegan Andreas Falk var mycket tydligare.
Och huvudpersonen själv är glad att vara tillbaka, samtidigt som han bekräftar att han är redo för rivalmötet mot Luleå.
– Det känns bra och kul att vara tillbaka. Det är ett tag sedan jag var på is – eller ja, hanterade pucken, så det är kul att vara träna för fullt, säger Forsfjäll.
– Jag har ju varit på is och hållit igång flåset, så det ska inte vara några större problem. Jag tänkte att så fort jag får köra fullt är jag spelredo.
Att bli skadad direkt efter JVM, hur har det varit för dig mentalt?
– Ändå tufft, man vill ju tillbaka och spela och hjälpa laget. Det är alltid tufft att sitta på läktaren och kolla, man blir alltid mer nervös på läktaren. Det har varit en tuff tid att inte kunna vara med.
På onsdagens träning saknades i stället både Michael Brandsegg-Nygård och Axel Sandin Pellikka.
– Det är lite dag för dag där (med Michael Brandsegg-Nygård). Men han ska inte vara alltför långt borta, säger tränare Pierre Johnson och fortsätter:
– Det är inga konstigheter med Axel, utan han har haft mycket på slutet med JVM och tajt med matcher. Så han tog en annan typ av träningsdag i dag.