Emil Djuse i situationen när han bröt vadbenet.
Vi ses i centrala Rapperswil efter en av lagets träningar. Den skridskoskicklige backen har etablerat sig i schweiziska högstaligan som en av de bästa backarna. Han är inne på sitt tredje år och har även klart med fortsättning i Rapperswil-Lakers över kommande säsong.
De tolv senaste månaderna har dock varit en stor utmaning. Den 16 mars förra året, i första slutspelsmatchen mot Zug, kom karriärens hittills värsta skada för 30-åringen.
I en närkamp med Justin Abdelkader låstes vänsterbenet fast samtidigt som båda spelarna åkte in i sargen.
– Det brände som till i benet. Sen kollade jag till benet för att se om det hade vridit sig på något konstigt sätt, men det såg bra ut utanför benskyddet. Jag kände väl ändå att något var fel. Smärtan kom sen allteftersom. Jag var snabb på att ta smärtstillande, så jag slapp väl den värsta smärtan, säger Emil Djuse.
Dom kom kort senare. Vadbenet var brutet.
– Det var blandat med både frustration och smärta. Framförallt frustration. Jag hann spela två-tre byten i första slutspelsmatchen och så var säsongen över.
Händelsen var en ny upplevelse för Djuse.
– Jag har aldrig brutit något tidigare mer än ett finger eller så. Man märkte direkt att det var något som inte stämde när situationen uppstod, säger han och fortsätter:
– Det var ett ganska avlångt brott. Jag fick operera in en ganska lång platta och ett gäng skruvar. Sen var det även lite ligament som lossnade.
Prognosen var svår att ställa, men uppskattningsvis trodde läkarna att det skulle ta fyra till sex månader att bli återställd. Skadan visade sig vara mer utmanande än så.
– Jag känner mig inte 100% och har haft problem till och från hela säsongen. Jag har varit lite hämmad.
Backslagen har också varit en del av säsongen.
– Kom tillbaka på is och fastnade väldigt lätt i isen, men det blev en muskelbristning och komplikationer så jag missade två månader till. Bättre än vad det var i början av säsongen, men det är alltid någon form av smärta som finns där. Tycker ändå att skridskoåkningen är så bra som den kan bli.
2018 i mars var Emil Djuse med om en väldigt otäck skada i Skellefteå AIK-tröjan. Han fick en hjärnskakning i samband med en match mot Luleå.
– Det är väl den andra riktigt tuffa skadan jag har åkt på. Det tog väl ungefär en månad att komma tillbaka från den. Det var också inför slutspelet. Dålig timing, minns Djuse om den blodiga incidenten.
Djuse spelar en viktig roll i NL-laget Rapperswil-Jona Lakers.
Rapperswil–Jona, som tränas av Bert Robertsson och Stefan Hedlund, har efter två säsonger av succé, haft en riktigt jobbig säsong. Laget ligger i botten och riskerar att hamna i negativt kval.
– Det här året har varit lite annat, både för mig och laget. Skridskoåkningen har ju varit min styrka och den har ju varit lite hämmad. Extra frustrerande med tanke på i vilken situation vi är i.
Varför är ni där ni är?
– Svår fråga. Vi har en hel del problem med skador. Sen en hel del nytt folk som måste lära sig systemet. Sen har vi aldrig fått spelet att klicka på samma sätt som tidigare säsongerna. Vi är ett hårt jobbande lag, och inte fått ihop det. Samtidigt har vi blivit hårt straffade för våra misstag och det har påverkat vårt självförtroende, säger 30-åringen.
Emil Djuse har haft en lång väg tillbaka efter den tuffa skadan han åkte på i den första slutspelsmatchen förra säsongen.
Djuse har varit med om utmanande situationer förr. Han var med och åkte ur SHL med Modo år 2016.
– Det var en liknande situation, men vi har ett bättre spel här. Känner igen lite saker från den tiden med att vi släpper in mål tidigt och svårt att stänga matcherna. Vi har ett annat tryck i laget och jag är inte orolig här. Vi kommer att lösa det här.
Du har passerat 30 år nu. Hur känns det?
– Känns ganska lika. Kanske har man blivit lite grinigare, eller rättare sagt ännu grinigare ute på isen. Det hör väl till nu när man inte riktigt hänger med, säger Djuse och ler.
Trots att det är lite pressat läge, finns det ändå ljusningar i vardagen kring hockeyn. Vid sidan av isen har han fullt upp med sina två döttrar Nellie och Noel och sambon Marie Vole.
– Familjen trivs bra här och nu har vi varit här ett tag nu, så det flyter på, avslutar han.
Djuse har ett år kvar på kontraktet efter den här säsongen.
FAKTA
Emil Djuse
Född: 1993.
Familj: Marie Vole, döttrarna Nellie och Noel.
Moderklubb: Östersund.
Klubb: Rapperswil–Jona Lakers.
Statistik 2023/24: 28 matcher, 7 (3+4) poäng, 22 utv-min, +1.
Aktuell: Är nyckelspelare i laget, som var något av schweiziska högstaseriens sensationslag de två senaste säsongerna. Slåss nu i botten av tabellen.