En märklig träning – men det är bara att vänja sig

Tomt och öde. Men på isen var det ovanligt pigga ben. Skellefteå AIK:s säsong är igång och första träningen lämnar fler frågetecken på vad som händer vid sidan av isen än på isen.

En publikfri första träning. Men nu är säsongen igång.

En publikfri första träning. Men nu är säsongen igång.

Foto: Veronica Ljung–Nielsen

Ishockey2020-08-04 21:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mycket av det vi har upplevt senaste halvåret är definitivt erfarenheter vi definitiv hellre skulle ha varit utan. Sista omgången av SHL utan publik, där jag och Arvid Marklund var på plats i Luleå, var ett minne jag hellre hade varit utan. 

AIK:s första träning har varit ett stort event under hela 2000-talet, även om det har tvingats till några undantag. 2007 genomfördes den i Kopparhallen och för några år sedan fick eventet flyttas till Folkets park.

Under tisdagskvällen blev det ett nytt historiskt avsteg, då eventet fick genomföras helt utan publik. Det är omöjligt att utlämna det faktum hur tomt det är utan publik. Även om det inte fullt mätbart har det med all säkerhet påverkan för spelarna. Det har ännu inte gjorts någon vetenskap, men i fotbollen har det setts skillnader i att det blir fler bortavinster. 

Väl på isen under gårdagen såg årets upplaga av AIK ut att ha sällsynt pigga ben för att vara vid den här tiden. AIK:s klubbdirektör, Pea Israelsson, tycktes också reflektera över det. ”Man glömmer bort hur fort det går när man står här nere vid isen”, summerade han och fick tillfälligt dra en rolig slutsats mitt i allt pusslande för att få ihop säsongen.

Det är omöjligt att förutse vad som kommer att hända med publikfrågan. FHM:s riktlinjer i att jobba hemifrån fram till nyår ger väl någon form av indikation att några riktiga publikmatcher inte är att vänta resterande delen av det här året. Det är bara att vänja sig. 

Flyttar vi fokus till isen är det mycket som ser riktigt spännande ut. Nye centern Jonathan Johnsson hade bra utdelning direkt och blev den stora vinnaren av den interna tävlingen som avslutades med straffar. Han blev ende målskytt på straffarna, men visade i slutet av passet att det inte var någon tillfällighet. Då sköt han sitt lag, de svarta, till seger med en ny straff. För övrigt den enda pucken under tävlingsdelen av träningen som Gustaf Lindvall fick släppa förbi sig.

Riktigt kul även att se både Jacob Olofsson och Jonathan Berggren vara med fullt ut igen. 

Skellefteå AIK har byggt ett spännande lag. När det gäller spelet på isen och hur laget har förberett sig ser det mer lovande ut än på länge. Så länge man håller ögonen och fokus på isen är det inte alls samma typer av frågetecken. Snarare en fundering hur många utropstecken som är att vänta.