1997 var Pea Israelsson färsk som klubbdirektör. Det skulle bli totalt 25 år i den rollen.
Det var under tisdagen nyheten slog ned som en bomb. Klubbdirektören, 61-årige Pea Israelsson, gjorde det offentligt att han kommer att lämna sin post.
Efter nyår får han fira 25 år på jobbet. Och han har inte haft vilket jobb som helst. Att bedriva en elitidrottsföreningen är en av de tuffaste organisationer att arbeta i.
Israelsson är noga med att lyfta passionen bygden har för laget.
– Hemligheten med Skellefteå AIK är att så många människor känner för laget i sitt hjärta. Stödet har varit stort historiskt och har varit enormt i hela bygden. När det har byggts, som Skellefteå Kraft arena, har det aldrig varit något muller, utan alla har slutit upp.
Han har spelat en nyckelroll sedan han hoppade på arbetet våren 1997. Den resa han har varit med på är svensk idrottshistoria, när den är som bäst.
– Vi var och vandrade i öknen, som klacken sjunger. Vi har kommit ihop och gjort det tillsammans. Det är nyckeln. Sedan har vi varit några ledare i det här. Jag har ju haft lön för det här, säger Israelsson som ofta och gärna lyfter fram begreppet ”tillsammans”.
Ett ord, som under en säsong, lyftes upp som ett stort tema.
– Vi är en hybridorganisation, där vi har höga spelarlöner, beroenda av stat och kommun, men också direkt beroende av ideella krafter. Skulle vi betala alla ledare, tränare och funktionärer skulle det här gå käpprätt åt helvete. Det kommersiella blandas med det ideella, det är också det som gör att det skapas spänning och blir framgångsrikt.
Hur ser på din stora påverkan du har haft på klubben?
– Jag vill inte se det så. Vi har gjort det här tillsammans. Men det är inte så många som har jobbat 25 år som klubbdirektör.
Den sista juni kliver Pea Israelsson ut ur sitt kontor för sista gången. Ett stort beslut för både huvudpersonen själv och en stor utmaning för klubben.
– Det är dags för mig att gå vidare och göra någonting annat. Jag har förmånen att kunna gå nu när jag fyller 62 år. Sedan är det inte säkert att jag går i pension, jag kanske blir anställd eller tar ett konsultuppdrag. Men jag går inte till någonting, utan jag har bestämt mig för att avsluta mitt arbetet i Skellefteå AIK på bästa sätt.
Hur länge har du funderat i de här banorna?
– Det är svårt att säga någon tid. Jag har funderat på det ett tag och sedan har ju även familjen undrat, även om de har tyckt att det har varit okej att jag är här, säger Pea och fortsätter:
– Det är något som jag har funderat på fram och tillbaka. När man har varit med så pass länge blir man till slut less på sin egen röst. Jag känner att det är bra för mig och jag tror det är bra för AIK också. Att vi ser framåt och ser nya möjligheter. Vi har en otroligt kompetent styrelse som får fundera över hur vi tar allt framåt. För mig handlar det om att vi måste fortsätta våga tro att vi kan vara i vinnarcirkeln. Det finns ingenting som är roligare än att vara just där.
En emotionell Israelsson träffade Norran under tisdagseftermiddag. Med tårar i ögonen hyllade han alla han jobbat med och sin älskade familj.
Beslutet är också väldigt känslosamt. Sällan har så en person gjort så mycket för så många, som Pea Israelsson har gjort för AIK, för att modifiera det fantastiska citatet från Winston Churchill.
Ett emotionellt beslut också?
– Väldigt emotionellt, säger Pea med en väldigt känslomässig ton och tårar i ögonen.
Hur ser du på din stora påverkan och din starka koppling till föreningen?
– Jag hoppas att det är vårt hockeylag. Det är så enormt många som har hjälpt till över åren. Var sak har sin tid. Jag är övertygad om att det kommer att bli bra över tid även utan mig. En förening står inte och faller med en person. Sen har jag haft en framskjuten roll, men det är många som har bidragit och vi har stödet i bygden.
Har du något favoritminne?
– Guldet 2013, när jag satt där längst fram i bussen från Luleå med en öl och lyssnade på när spelarna sjöng. Just det är ett minne som är svårslaget. Sedan finns det ju så mycket. När vi var i Karlskoga och tog oss tillbaka till elitserien, det var ju också enormt.
Israelsson och före detta ordföranden Pär Nordlund firar här, 2016, fjärde seriesegern i följd i SHL. 2013 och 2014 blev det dessutom dubbla SM-guld.
Israelsson har varit med i en tid där paradigmskiftena avlöst varandra. När han blev anställd var han en av tre anställda på kansliet i klubben, den där ödesmättade våren 1997.
Under resans gång har klubbdirektören varit med och lyft klubben till att mer eller mindre bli ett medelstort företag, om än i en väldigt komplex form.
– 1997 åt jag och Pär Nordlund lunch med Assar Svensson, en företagare med stor erfarenhet. Vi hade trott att han kanske skulle hjälpa till att rädda AIK då. Det blev inga pengar, men han gav oss kanske det bästa rådet vi har fått efter vägen. Han sa att ska man vända något, ska man vara en lite grupp och ha roligt tillsammans.
Minnen i all ära, men Pea har fortfarande sitt stora fokus på nuet.
– Ska vi fortsätta utveckla sporten och hockeyn kommer det att behövas mer pengar. Det är en jätteutmaning. Det har aldrig varit så många som har följt våra matcher, men samtidigt gör de flesta det från TV-soffan. Men har de andra klubbarna mer publik i förhållande till oss, tappar vi i konkurrenskraft. Vi behöver hjälp och stöd av bygden. Kom fyra gånger per år till Skellefteå Kraft, kommer vi att greja det här.
Det är en tid kvar innan Israelsson lämnar klubben, men det är redan nu klart att han kommer att lämna ett stort tomrum när det väl är dags.