Skellefteå har något bra på gång – igen

Till slut föll det sig logiskt att Filip Sandberg blir kvar i Skellefteå AIK – forwarden som visade hög klass i slutspelet och nu lär bli en nyckelspelare. Men kontraktsförlängningen lär också innebära att dörren stängs för Melker Karlsson.

Filip Roos och Linus Karlsson kan båda återvända i höst vilket vore en jackpot för Skellefteå.

Filip Roos och Linus Karlsson kan båda återvända i höst vilket vore en jackpot för Skellefteå.

Foto: Simon Hastegård

Ishockey2022-07-24 18:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Erik Forssell vill dock inte bekräfta att så är fallet. Enligt Skellefteås General Manager är dörrarna fortsatt öppna för såväl Joakim Lindström som Melker Karlsson men med tanke på hur truppen nu ser ut, numerären i forwardsuppsättningen och att vi fortfarande i slutet av juli inte fått höra något från Melker gör att det verkligen känns som att hans skridskor åker upp på hyllan.

Med tolv forwards i truppen är det nu ren och skär offensiv spets som måste in, och även om jag har den yttersta av respekt för Melker Karlsson som spelare, likaså som människa, och hans karriär så är det inte offensiv spets som dyker upp när du tänker på "Melkman". 

Nu lär de närmsta veckorna ge oss definitiva besked kring framtiden för Lyckselesonen men känslan efter kontraktsförlängningen med Filip Sandberg är alltså denna. 

Det är också nu intressant att börja ställa upp Skellefteås forwardsuppsättning. Med tolv forwards klara och ambitionen att gå med 14 forwards när säsongen drar i gång går det att tydligt se ungefär hur Robert Ohlsson kommer dela upp laget hierarkiskt. Vi vet till exempel att Jonathan Pudas kommer spela mest av backarna och om (läs: när) Filip Roos återvänder lär han bli Pudas backpartner. 

Vi kan också räkna med att Rickard Hugg och Jonathan Johnson fortsätter i samma kedja tillsammans med ett av de två kommande nyförvärven, eller Linus Karlsson om Skellefteå får låna honom av Vancouver Canucks. Där har ni en av de två toppkedjorna.

I den andra toppkedjan lär Pär Lindholm gå som center med Andreas Wingerli på ena kanten och ett av nyförvärven på andra sidan. 

Där har ni två toppkedjor som faktiskt känns som en klar uppgradering jämfört med fjolåret. Skellefteå kommer att kunna gå med två riktigt högklassiga kedjor och sedan ha två kedjor bakom dem som också osar av klass. 

Silly Season har varit rätt trög för Skellefteå och Erik Forssell. Färdiga kontrakt har legat på Jesper Frödén och Oscar Lindbergs bord men pennan sattes aldrig i papperet från spelarna vilket så klart är tufft. Men trots det, när det här laget ställs upp framför mig, är känslan att Forssell har byggt ihop något riktigt intressant. Det har inte varit några spektakulära värvningar än men det här känns på allvar som ett lag redo för toppstriden, igen. 

Det finns två luckor kvar i forwardsuppsättningen och baserat på vad det viskas om, på vad fåglarna kvittrar om, är det hög klass som kommer att komma in där. 

Efter att ni läst hit i krönikan kanske ni ställer er frågan "hur kan Skellefteå ställa upp, då?". 

Nedan har jag tagit mig friheten att ge er svaret på det. Varsågod att kopiera, Robert Ohlsson: 

Målvakter

Gustaf Lindvall (Linus Söderström) 

Backpar

Jonathan Pudas – Filip Roos

Oskar Nilsson – Arvid Lundberg

Petter Granberg – Måns Forsfjäll

Anton Olsson (Elias Salomonsson)

Kedjor

Rickard Hugg – Jonathan Johnson – Linus Karlsson/spetsvärvning

Spetsvärvning – Pär Lindholm – Andreas Wingerli 

Oscar Möller – Linus Lindström – Filip Sandberg

Tom Kuhnhackl – Albin Sundsvik – Max Lindholm

Simon Robertsson (Elias Stenman)