Jag inledde den här matchen på medieläktaren med tanken om att det kändes avslaget, sömnigt, mediokert. Ja, jag skulle nästan säga att jag kände mig lite uttråkad. Varför visste jag inte riktigt, men att Skellefteå AIK tog ledningen var ett faktum.
Tappara kvitterade, men i stället för att äta sig in i matchen på riktigt tog AIK kraft från målet, och gick själva ifrån. Det gick i en hejdundrande fart, när först Sundsvik hittade tom målbur på en retur, och sedan Joakim Lindström slog in dubbla kassar – en tvåmålsskytt som skulle ha gjort hattrick innan matchen var över.
Det var en ketchup-effekt som hette duga, men ändå släppte inte den där känslan av att hettan saknades.
Lite bättre blev det i mittenakten. Matchens första utvisningsminuter och flera snabba händelser i inledningen gav ändå lite styrka åt matchen. Men AIK gick inte riktigt för fullt framåt – vilket är förståeligt med 6–1 på tavlan – och det handlade faktiskt redan då om att snygga till siffrorna mer än något annat. Tredje perioden blev mest en transportsträcka för alla parter innan AIK inkasserade tre viktiga poäng i kampen om slutspelsplats.
Tappara var inte chanslösa, och det kunde absolut ha blivit något fler mål åt andra hållet också. Men Gustaf Lindvall har redan börjat skämma bort publiken med bra insatser, och visar att han fortsatt är en av Sveriges bästa målvakter. Det gjorde han även under tisdagskvällen.
Det går snabbt att vänja sig vid att bli bortskämd. Det ser vi i fallet med Lindvall, det ser vi också med publiken. Det var dryga 2 000 åskådare på läktaren, och de gjorde det de kunde. Men med torsdagens publikfest färskt i minnet är det svårt att känna att den här publiken gav lika mycket.
Människan är ett vanedjur, och känslan är kanske att vi redan har vant oss med publiken tillbaka. Men samtidigt ska det inte vara så stor skillnad. Det var sömnigt, det var lite segt. Men samtidigt gjorde Skellefteå AIK sex mål – och Tappara ett. Som Mascherin sa innan matchen – det går inte riktigt att klaga när man vinner med stora siffror.
Vinstens betydelse ska dock inte pratas bort. Om AIK tar full pott mot Tappara är slutspelsplatsen säkrad, och det var en bra början på hemmaplan. Nu har laget allt att spela för i returmötet om en vecka.