Skellefteå AIK har spelat i exakt 116 numerära underlägen på de 41 matcher laget har spelat så här långt.
I 22 av dem har motståndarna hittat igenom försvaret. Det ger AIK den fjärde bästa boxplayprocenten i SHL – 81,03 procent. Det har fungerat bra, och när man har spelare som Oscar Möller, Andreas Wingerli, Linus Lindström, Pär Lindholm och just nu skadade Tom Kühnhackl som gör ett föredömligt arbete med att döda utvisningstid är det förmodligen rätt lätt att sitta lugnt i avbytarbåset.
Men i sju procent av sina numerära underlägen – nio gånger – har AIK också satt sig själva i en bättre sits på resultattavlan. Lagen som är närmast den siffran är Färjestad och Örebro. De har gjort fyra mål vardera.
Oscar Möller är den senaste i den skaran, som tog ledningen för hemmalaget. När han först bröt passningen och sedan åkte ifrån försvaret för att hänga 1–0 i första perioden mot Linköping.
AIK är ett offensivt lag, det vet vi. De har gjort flest mål i ligan och släppt in minst. De kan blända, som andraperioden mot Linköping, och de kan sticka snabbt när de får chansen.
Det är inte lätt att spela mot en serieledare som just nu är en ren gigant på hemmaplan, och särskilt inte när inte ens en spelare mer på planen är ett överläge.
Tre matcher är allt Skellefteå AIK har förlorat på hemmaplan den här säsongen. I premiären mot Malmö och två matcher i den sex matcher långa förlustsviten – mot Frölunda och Växjö – har hemmalaget lämnat isen utan poäng. Mot både Malmö och Frölunda har AIK gett sig själva revansch i Skellefteå Kraft arena.
Det mesta i Skellefteå AIK:s spel på hemmaplan vittnar om ett oerhört stort självförtroende. Att känna vinden med sig i seglen kan vara skillnaden mellan att våga försöka och att lägga en extra passning som inte ger något. Men man litar också på varandra, man vet att alla gör vad de ska.
Det är förmodligen också just därför AIK gör överlägset flest mål i penalty kill. Självförtroendet och förtroendet till varandra ger känslan av att det bara är att ta chansen. Bakåt kommer resten av laget att vara beredda, och pucken kan ju alltid studsa in.
Att gå in i ett landslagsuppehåll med seriesegern är förstås inget man klagar på. Laget vet att det finns en hög lägstanivå, att det inte finns några sprickor i grunden. Då kan laget slappna av tillräckligt för att alltid vara ett hot framåt.