Effektivitet och målvaktsspel. Det känns som att orden nästan skriver sig själva på mitt tangentbord, men det är som att jag inte riktigt kommer förbi dem.
Skellefteå AIK inledde väldigt starkt. Den där revanschlustan som Hugg visade prov på efter lördagens match mot Oskarshamn fanns närvarande på isen. Även om Malmö snabbt replikerade kändes det inte som att spelet stannade upp. AIK var på gång i första perioden, och det var ingen hejd framåt.
Effektivitet, stavades framgången. Nio skott, tre mål. 33 procent av alla puckar som AIK slängde mot målet rasslade i nätmaskorna.
I andra perioden satt 25 procent – ett av fyra skott.
Malmö vaknade till och satte stundvis ett väldigt högt tryck mot Lindvall i målet. Att skriva om storspelande målvakter är ingen ovanlig syssla på Norransporten i inledningen av den här säsongen. Lindvall visade varför den här kvällen. Över 96 procent av alla Malmös skott räddade han – och samtidigt gjorde AIK mål på ytterligare två skott i sista perioden.
AIK saktade ned lite, om man kan använda det uttrycket, i de två sista perioderna. Den fartfyllda inledningen gav en lätt jämförelse. För det blev lite tyngre att ta sig framåt, målen kom på kontringar i stället för på uppställda anfall. Malmö spelade upp sig och hade lika gärna kunnat reducera både en och två gånger. Det var inte en så ensidig match som siffrorna 1–6 kan ge skenet av. Och det finns två tydliga detaljer som ger det resultatet.
Det är ett segerrecept som heter duga. En bra målvakt och förmågan att göra mål på de chanserna som kommer. Lägg därtill en stor skopa vinnarmentalitet och revanschlusta så blir det tydligt att det fungerar varje gång. När AIK spelar så här kan fansen börja drömma om ett nytt SM-guld.
Det är detaljerna som avgör i tajta matcher. Skellefteå AIK är bra på detaljerna – och det visade sig tydligt i kväll.