Lamby är i dag i 60-årsåldern och anses väldigt hockeykunnig. Han är utbildad civilekonom, spelade ishockey på 70-talet och under tre år universitetshockey i USA och Kanada. För 15 år sedan startade han en hockeycamp där bara utvalda ungdomsspelare varit inbjudna. Här har 30 NHL-spelare och 400 juniorlandslagsspelare deltagit. Gränsen för intag till campen var under de sju första åren tolv år. Senare gjordes vissa undantag där även några få yngre, extrema talanger släpptes in, bland annat en spelare som senare draftades 1:a i första rundan till NHL.
Varför startade du en sommar-hockeycamp för barn och ungdomar?
– Under min tid i USA följde jag deras universitetshockey NCAA och Kanadas professionella juniorliga CHL, som på en del sätt har kommit mycket längre än vi i Sverige. Inte bara för att de har mellan 3 000 och 10 000 på läktaren varje match utan för att de fostrar flest spelare till NHL. Politiker och marknadsförare där har haft en plan och varit skickliga på att smart marknadsföra hockeyn under lång tid. Det är bland annat därför hockeyn är så stor i Kanada. I hela Kanada finns det dessutom en enorm mängd hockeykonsulter som är specialister på olika detaljområden.
– Jag ville utforska vilka som nådde längre och varför, och om myterna stämde som några enstaka forskare och Svenska Ishockeyförbundet (SIF) spred. Jag scoutade unga talanger under cirka 17 år innan vi startade vår verksamhet 2004. Några tränare och en agent var förvånade över att jag hade sådan koll på detaljer om de mest framträdande ungdomsspelarna i Stockholm. Vad de inte visste var att jag även hade koll på spelare över hela Sverige. Dessa tränare tjatade faktiskt ner mig och till slut startade jag den här campen.
Lamby påpekar att det finns tre olika inriktningar på de så kallade ”selekterade akademierna”: 1) Enveckors-akademier som oftast fokuserar på endast teknikträning 2) Enveckors-akademier som syftar till att åka till relativt dyra turneringar utomlands 3) Camper (flera veckors hockeyskola av det slag som Lamby representerar) som bedriver mångsidig träning.
– Tyvärr har en del lockats, för tidigt anser vi, av relativt dyra select-turneringar utomlands, som inte utvecklar spelförståelsen så mycket som föräldrar tror, men som ibland kan vara en positiv inspiration.
Du har blivit uppmärksammad för att du väljer ut vilka som får vara med och inte. Varför gör du det?
– 2004 hade Sveriges juniorlandslag tappat mark jämfört med den internationella konkurrensen och låg långt ner i placeringarna. Vi anser att vi varit med att vända trenden tillsammans med juniorutredningens åtgärder. Vi har haft ett ansvar för de ungdomar som har mer talang men som inte fått den träning de förtjänar.
– Den främsta orsaken till att vi väljer ut de som just i den åldern är bättre spelare, är att vi vill att även de ska entusiasmeras och få ha riktigt kul och kunna mäta sig mot likasinnade som de normalt, under säsong, inte har möjlighet till. De som blir bra på idrott är de som vill mer och har en viss talang. Alla människor har olika uppfattningar, men det finns en tendens i Sverige att allt ska vara ”mellanmjölk” – lika för alla medan vi drunknar med måttstocken i hand. Då hjälper du bara de svagaste i samhället men de energiska och talangfulla får klara sig själva.
Du har mött kritik för att du gör urval av unga spelare. Hur ser du på kritiken?
– Med homogena grupper så får man högre kvalitet och med skickligare tränare och mångsidig träning ger man dem mer utmanande uppgifter.
– Ofta är det bättre spelare från småklubbar ute i landet som normalt inte får spela tillsammans med spelare på den här nivån. Detta är ett väldigt starkt argument för att dessa spelare kan stanna kvar längre hos småklubbarna och slippa lämna hemmet för tidigt för storklubben, vilket många gånger har visat sig förödande.
– De allra flesta drömmer om NHL och hoppas bli elitspelare, men det kan tyvärr vara föräldrarna som drömmer mest, så det gäller att ta ansvar. Det kanske inte är så lämpligt att de som inte är så bra för tillfället, men har en pappa eller mamma som verkligen vill, får komma. Det är just de som skulle ha stressats och upplevt hets och press.
Att selektera barn och ungdomar kan ligga i strid med barnkonventionen, som numera ska tillämpas som lag. Hur ser du på det?
– Att bänka ett barn i tidig ålder, vilket är förkastligt, ska inte förväxlas med nivåindelning. Någon på SIF har uttryckt att ”träning ska vara på barns villkor”. Min fråga är: vilka barns villkor? De sämsta eller de bästa, just nu? Under alla år har de flesta på campen blivit mycket glada och peppade över att bli uppmärksammade och sedda. Att bli sedd är ett av våra grundläggande psykosociala behov. Sedan finns det alltid de som blir avundsjuka. Men tänk om man alltid ska försöka undvika att andra blir avundsjuka.
– En hockeycamp för utvalda ungdomsspelare innebär inte att man väljer bort någon, bara för att vi bjuder in de som just i den åldern är bättre spelare. Man bör veta att majoriteten av hockeyskolor, dit de flesta åker, är för alla. Det är en fri värld. Vi lever inte i Nordkorea eller Östtyskland även om man kan tro det ibland.
– Det är viktigt att utbilda barnen och föräldrar i etik och moral och att de bästa som når längst är ödmjuka och har tålamod. Det vill säga inte kommer hem till sitt lag och tror att man är något speciellt för att man varit på en kortsiktig ”selekterad” hockeycamp.
Ditt sätt att bedriva hockeycamper bemöts kritiskt av forskare som Christer Malm, som menar att det inte i tidig ålder går att förutspå vem som blir nästa hockeyproffs, och att chansen att lyckas i en idrott blir mycket sämre vid tidig specialisering. Hur ser du på det?
– Jag håller med om vissa delar av det Christer Malm för fram. Att vara professor i idrottsmedicin innebär god kunskapsgrund i just idrottsmedicin men inte nödvändigtvis att man äger åsikter i lagidrotters komplexa utvecklingsfrågeställningar.
– Jag förespråkar inte heller tidig specialisering, däremot mångsidig träning. Exempel på det är spelförståelseträning via passningsteknik off-ice, spelförståelse-isträningar, videoanalys av matchspel, att byta till alla fem positioner vid matchspel och att spela andra lagidrotter, som fotboll.
– Det är komplext att bedöma olika färdigheter i lagidrott: spelförståelse, mental förmåga, teknik och fysik utvecklas under lång tid och det gäller att träna rätt saker i rätt tid. Vissa färdigheter går att se i tidig ålder, exempelvis delar av den tekniska förmågan vid den motoriska ”guldåldern” 10–12 år. Andra delar utvecklas ända upp till 19 års ålder. Hjärnforskare från Karolinska Institutet, Torbjörn Vestberg och Predrag Petrovic, anser att man kan mäta spelförståelse – överordnad exekutiv hjärnfunktion – i en extremt tidig ålder. De som uppmäter höga värden på deras tester för ungdomar är överrepresenterade bland de bästa seniorspelarna runt om i världen.
–Ett bra exempel som står ut är Hammarbys 92:or, där fem spelare blev draftade till NHL och 60 procent spelar elithockey i NHL, SHL och Allsvenskan. De fick mycket kritik bland annat från Svenska Ishockeyförbundet (SIF) att de skulle bränna ut sig i förtid. Verkligheten blev en helt annan. Tränaren tränade på min camp under 11 år och hyllas av en av NHL-spelarna i den kanadensiska tidningen Hockey News. Den spelaren åkte för övrigt över med ett selectlag vid 10 års ålder till en stor pojkturnering i Ottawa, men laget fick böta 30 000 kr till SIF för tilltaget. Spelaren har senare hävdat att just den pojkturneringen entusiasmerade honom till att satsa på hockey. Numera använder man honom som ambassadör för Svenska Ishockeyförbundet…
Vi har gjort en granskning kring privata hockeyakademier här i norr. Det är dock väldigt svårt att få människor som är för den här verksamheten att prata om det. Varför är ämnet så känsligt?
– Varför tror ni att de som varit på dessa ”selekterade akademier” inte törs yttra sig? Därför att då kommer dolda eller synliga repressalier att delas ut av våra demokratiska folkrörelseföreningar eller SIF. Se på SAIK:s straffstrategi – att prioritera de som inte går på selekterade akademier. Är det svensk förmyndarpolitik som ska bestämma vad barn inte får göra på sin fritid?
–”Ett mynt har två sidor” heter det. Men så kallade demokratiska tidningar har skjutit från höften och matat på med hittills 12 stycken anti-”selekterade akademier"-artiklar och på sin höjd endast haft två stycken som inte talar lika mycket emot. De har dessutom inte frågat ansvariga för kända ”selekterade akademier” som till exempel min camp Prospect Camp, Legacy Global Sports, Tordön, True Hockey, Eagle Bay Future, Svealand Hockey, SOS Kings, NHD samt Better Hockey, och skyllt på att de som varit på camper inte törs yttra sig.
Piteå Hockey tar öppet avstånd från den sorts läger du bedriver. Skellefteå AIK har reglerat att deras egen verksamhet ska prioriteras under säsong. Hur ser du på det?
– Jag håller med om att Piteå Hockeys och Skellefteå AIK:s egen verksamhet ska prioriteras under säsong om de har en aktivitet. De måste dock vara mer lyhörda för att vilja utvecklas och lära sig mer om till exempel specifika hockeymoment som spelförståelse, passningsteknik, skott och närkampsspel.
– Det är tråkigt att man skapar konflikt och motsatsförhållande mellan ideella hockeyföreningar och privata akademier. Det vore bättre om man samarbetade med akademierna och hjälptes åt för att utveckla varandra och utbyta erfarenheter i harmoni istället för att förpesta barnens uppväxt med konflikter och smutskastning. Klokt vore det, framför allt, om de istället säkerställde att barnen sköter skolan.