Fem inledande event, fyra i lagform, ledde fram till en typ av triathlon. Efter att starta med burpees satte sig Skellefteå AIK på wattcykel i 10 km, fortsatte med 3 km rodd och genomförde en skillsövning innan den avslutande löpningen uppför Vitbergsbacken.
Under lördagsmorgonen inledde AIK med det sista eventet i Falkträsket, där paddling på luftmadrass, styrkeövningar och simning avlöste varandra. När poängen hade räknats låg Miranda Dahlgren i topp och hade därmed ett försprång i form av färre burpees att göra – ett försprång hon förvaltade och bibehöll genom att först kunna byta till rodd och löpning.
Amanda Brännström kämpade där bakom, och när hon var klar med rodden lade hon in alla krafter hon hade. Det gav resultat, och i mitten på Vitbergsbacken tog hon sig upp i ledningen. Brännström kunde helt ohotat få vandringspokalen i handen som den andra vinnaren någonsin i Kattas Trophy.
– Det har varit riktigt tufft de här dagarna, det har varit tungt. Det var ett kul avslut, säger vinnaren.
Miranda fick ett försprång där, vad tänkte du då?
– Jag försökte bara gå så fort jag kunde och om det räcker så räcker det.
Och när du gick om?
– Ja, det var skönt.
Brännström höll i löpsteget hela vägen upp för backen, men kände sig inte lika pigg som hon gav sken av att vara.
– Man är riktigt mör i benen, men jag tänkte att man får ju vila sedan.
Och även om Miranda Dahlgren tappade vinsten i sista momentet var hon nöjd med sin insats.
– Det var skönt att ha ett litet försprång, men jag visste att Amanda skulle komma ut starkt och vet att hon är bra på löpning. Så såg jag henne komma i början av backen, och när hon sprang förbi mig sa jag bara åt henne att köra, för jag orkade inte mer.
Du kunde inte utmana?
– Nej, benen var helt stumma, säger Dahlgren innan hon tillägger:
– Jag är nöjd och glad. Det var kul. Det var roligt att se var man står någonstans.
Årets tävling var den andra Kattas Trophy som har genomförts, och upplägget var till stora delar nytt.
– Förra året körde vi bara en dag och tjejerna tävlade individuellt. Det blev en väldigt intensiv dag, men också väldigt bra. I år delade vi upp det och körde både torsdag och fredag innan idag, med olika tävlingar, både fystävlingar och mer bollsportsspecifikt. Jag känner mig väldigt nöjd med det upplägget, säger damernas fystränare Katarina "Katta" Burvall.
Och tjejernas prestationer var över förväntan.
– I fjol var jag också nöjd, men i år är det något helt annat. Vi har jobbat mycket på försäsongen med att försöka hitta sätt för tjejerna att tävla lite i sin träning. Tävlingsmomentet har varit lite tufft att hantera för dem. Vi har kört en del referenspass, så det har funnits lite sådana tillfällen där tjejerna måste våga visa framfötterna och utmana sig själv. Men jag har aldrig sett dem tävla så mycket som nu. De är otroligt starka och känns i väldrigt bra fysisk form, och det har vi väl – tyvärr – covid-19 att tacka för, för vi har inte gjort annat än att fysträna. Så jag är jättenöjd med var de är rent fysiskt, men ännu mer nöjd med var de befinner sig rent mentalt, säger Burvall och fortsätter:
– Jag är så otroligt imponerad av juniorerna, Lova (Falkman) och Evelina (Arvidsson). Det är deras första säsong med laget och att de fixar att genomföra ett sådant här event, det är ingen liten utmaning. Sedan är jag inte så förvånad över hur slutresultat ser ut. I slutändan har vi Amanda som är i otroligt bra form. Hur än formatet har sett ut den här veckan är resultatet väldigt talande.
Nästa vecka kliver damlaget på is, och inom kort börjar också träningsmatcher att spelas, de första matcherna sedan november.
– Det känns som vi har en bra grund nu efter fysträningen, så det ska bli kul att gå på is och se hur långt vi kan ta det där, säger Dahlgren.