När Skellefteå AIK våren 2014 blev mästare efter en ensidig matchserie mot Färjestad BK ställde man upp med fyra kedjor där samtliga kunnat vara en ledande förstakedja - där motståndarlagen tittade avundsjukt mot norr och drömde om den bredd på spets som AIK då hade.
Sedan dess har AIK gått till ytterligare tre finaler med lag som visserligen varit bra men inte i närheten av de som två år i följd tog bygden till Möjligheternas Torg och Jimmie Ericsson till sträckta armar med Le Mat i händerna. Framför allt har man inte kunnat hitta samma offensiva bredd och spets i forwardsuppsättningen sedan dess.
Nu vågar jag påstå att de nästan gjort det. Erik Forssell är i alla fall 2014 på spåren. Med Nowick nu klar för en återkomst har AIK nu 13 forwards som samtliga känns hur spännande som helst. När jag sätter ihop potentiella kedjor som laget kan ställa upp med ser det ut som att Jonatan Berggren, Jacob Olofsson och Rickard Hugg kan gå som fjärdekedja och lyxen att kunna ha så skickliga spelare i fjärdekedjan är det få lag som har.
Det går nästan att jämföra med 2014 när Martin Lundberg, John Norman och Adam Pettersson bildade guldlagets fjärdekedja. Årets trio är något yngre än sina föregångare, men de är också något skickligare spelare med högre tak om vi ska vara helt ärliga. Hugg känns som en Lundberg 2.0, fast lite skickligare och med högre offensiv potential.
Nu kan vi stå här om en vinter och konstatera att Jonatan Johnson var en bluff som inte höll måttet. Att Tyler Morley var en felscoutad spelare som bara drog på sig utvisningar och att de enda som levererade återigen var Lindström, Möller och Wingerli. Men även om den risken finns har jag svårt att se det bli så.
Det är lika svårt att se denna forwardsuppsättning floppa som det är svårt att tro Jesper Frödén kommer vara sämre än vad han var förra vintern. Han känns god för 40 poäng i vinter, och hans tak är så pass högt att han kan vara en kandidat till årets forward i SHL. Bakom honom står Andreas Wingerli redo att återigen leverera, Darren Nowick att imponera och Tuomas Kiiskinen att fortsätta vara en drömspelare för laget.
Jag säger inte att AIK är favoriter till guldet. Men jag vågar påstå att det här är den bästa och mest intressanta forwardsuppsättning laget haft sedan senast de vann guld.