Med elva raka segrar har AIK närmat sig kokpunkten. Med Pär Lindholm på laguppställningen är det nästan så kvicksilvret exploderar på mätaren.
Det är allt annat än vem som helst som kommer hem. Pär Lindholm var länge en lojal, omtyckt och underskattad spelare. Han fyller 30 år och kom fram i en tid när det i princip blev ett överflöd av talang. AIK:s tidiga 90-talister är 2000-talets svar på Modoundret under 90-talet.
Då är det lätt att hamna i skymundan. Men Kusmarkssonen jobbade på i det tysta, gjorde det hårda arbetet och blev bättre på allt. Att ta sig hela vägen från division I till NHL är en storslagen resa. För att lyckas krävs så mycket mer än talang och hårt arbete. Det krävs ett järnpsyke och en enorm vilja att jobba hårt varje dag – oavsett vilka utmaningar du stöter på och hur grå vardagen än kan vara.
Lindholms hårda jobb och långa väg framåt har gjort honom bra på allt. Han är en av de där spelarna som inte har några svagheter överhuvudtaget. Han är dessutom spelaren som gör alla – oavsett vilka du slänger in i hans omgivning – till bättre spelare.
Att han dessutom väljer att flytta hem i en ålder när han fortfarande är i sina bästa år – och dessutom kan det bli ytterligare år med förbättringar – är sensationellt.
Återkomsten är ett faktum bara ett par månader efter att Melker Karlsson gjorde sin comeback. Det är både vackert och magiskt på samma sätt, för de här också två av sportens bästa förebilder även vid sidan av isen.
Tränarna i AIK kommer att ha ytterst angenäma problem framöver. Vad testar man först? KLM-kedjan eller Olympic line? Ska Lindholm spela center eller gå vinge? Ska Joakim Lindström spela med Karlsson eller Lindholm – eller ska de bilda kedja? Blir det fem forwards i powerplay igen, när nämnda trion kompletteras av Frödén och Möller? Eller av Wingerli och Berggren?
Valmöjligheterna är många och det kommer inte att saknas alternativ att både experimentera med och förändra med. Hela laget har tagit stora steg på slutet, där ungtupparna Albin Sundsvik och Simon Robertsson utmärker sig. Att sedan på det addera Pär Lindholm är något utöver det vanliga.
Jag slås också över hur mycket som var ljummet när den här säsongen började. Då utelämnar jag att det här är en ”konstig” säsong som det är med pandemin, som vi ständigt blir påminda av.
Temperaturen har ökat snabbt och det börjar nästan kännas som det gjorde för sju-åtta år sedan.