"Alla vet vad som måste ske - WE WANT KLM!"

Segermatchen mot Växjö Lakers är en perfekt sammanfattning av hela Skellefteå AIK:s säsong. Det är högt och lågt om vartannat och svårt att förstå vad som komma skall. Det här kan faktiskt sluta hur som helst.

Oscar Möller borde få tid ihop med sina gamla lekkamrater och det nu, skriver Norrans krönikör Robin Lindgren.

Oscar Möller borde få tid ihop med sina gamla lekkamrater och det nu, skriver Norrans krönikör Robin Lindgren.

Foto: Bildbyrån

Ishockey2021-01-09 21:41
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Slutspel? Mest troligt. 

Kvalspel? Knappast, men risken finns.

Ingenmansland? Det kan faktiskt bli så.

Det var 63 minuter och 55 sekunder av svängig ishockey där Skellefteå stundtals spelade som ett hopplöst bottenlag men i stunder visade upp ett spel värdigt betydligt högre tabellplacering men det hade lika gärna kunnat vara en sammanfattning av lagets 31 spelade matcher. 

För det är ju så här säsongen sett ut och från match till match har det varit omöjligt att veta var man haft Skellefteå AIK. Bottennapp har följts upp av imponerande stormatcher, och imponerande stormatcher har följts upp av bottennapp. Den höga högstanivån är faktiskt rätt imponerande men den låga lägstanivån är i ärlighetens namn skrämmande. 

Som i lördagens 4-3 seger mot Växjö Lakers. De första tio minuterna var bland det sämsta jag sett Skellefteå spela på hemmaplan och det kändes som våren 2018 igen när Växjö (läs: Elias Pettersson) gjorde vad de ville i Skellefteå Kraft arena. Växjö var flera nummer för stora och när Andrew Calof, så klart, prickade in 0-2 kändes det som en kväll där det kunde rinna i väg mot utklassningssiffror.

Men 0 till 100 går fort när man lägger hela vikten på gasen och det var just vad Skellefteå gjorde kändes det som, för bitvis i andra perioden och under hela tredje perioden var det ett svartgult lag som tryckte på framåt som om det inte fanns någon morgondag. Som sagt, likt väl som Skellefteå kan ha två ansikten i matcher har de också haft det under hela säsongen. 

Klarar man att höja sin lägstanivå och spela mer mot sin högstanivå kan det sluta fint i vår, men fortsätter de i denna berg- och dalbana av insatser kan det sluta i ingemansland utanför slutspel - i den värsta av världar i kvalspel.

 * * * 

Avslutningsvis; det har skrivits förr och är ingenting nytt men likt väl fortsätter lagets två bästa rightskyttar att spela i samma kedja och ta ut varandra i spelet fem-mot-fem. Kedjan med Oscar Möller, Jonathan Johnson och Jesper Frödén ska inte spela ihop och om det inte var tydligt när de spelade sin första match ihop så är det väldigt tydligt nu efter 19 matcher som enhet. Inte heller passar Tuomas Kiiskinen med Joakim Lindström och Melker Karlsson.

Förändringar borde redan ha skett men måste ske nu och alla vet vad som måste ske. 

WE WANT KLM (and WFB)!