AIK:s damer hann visserligen med att spela klart fjolårets säsong, som avslutades med en förlust i avgörande SDHL-kvalet mot Modo.
Efter det spred sig covid-19 och lamslog en hel värld. För Miranda Dahlgrens del innebar det till en början att hon missade sin debut i A-landslaget.
– Det var givetvis jättetråkigt att det inte blev av. Samtidigt var det väldigt positivt att jag hade landslagets ögon på mig, och jag har även haft en del kontakt med förbundskapten under hösten, berättar Miranda.
Det som svider mest just nu är förra veckans besked från Svenska ishockeyförbundet att kvalet till SDHL ställs in den här säsongen.
Där och då försvann Dahlgrens dröm att spela upp AIK till SDHL i vinter.
– Vi har verkligen kastats mellan hopp och förtvivlan den här säsongen. Först kom beskedet i november att serien pausades och vi inte fick träna på is. Sedan fick vi helt plötsligt gå på is tillsammans i december. Men det varade bara i någon veckan innan nästa besked kom att allt stängdes ner igen, säger Miranda besviket och fortsätter:
– Och nu kom ju detta att det inte blir något kval för oss. Och det känns bara så trist, tungt och jobbigt. För vi har alla kämpat med att hålla upp hoppet, men så faller allt igen.
Förbundet har beslutat att damettan inte ska räknas som en elitmässig, trots att serien är strax under SDHL. Samtidigt får hockeyettan på herrsidan fortsätta, vilket Dahlgren har vissa synpunkter kring.
– Jag tycker det finns en viss orättvisa. För vi är ju trots allt näst högsta serien i landet. Men det är vad det är och vi får försöka göra det bästa vi kan av situationen.
Det finns väldigt mycket revanschlusta hos målvakten, som menar att det inte är någon idé eller ett alternativ att gräva ner sig.
– Jag hoppas att många tar chansen och väljer att utveckla den fysiska biten nu när allt är som det är. För gör vi det kan vi komma tillbaka starkare än någonsin när allt detta är över. Så jag försöker hålla hoppet uppe och tänka positivt, även om det är mörkt just nu.
Hur mycket tränar du?
– I princip varje dag. För även om jag saknar att vara på is regelbundet finns det mycket jag kan förbättra fysmässigt, som man kanske annars inte hunnit med på samma sätt annars.
AIK har dessutom hittat lösning för att träna tillsammans.
– Vi har kört utomhus de två senaste veckorna, på Tallbacka i Bureå. Vädret har dock inte riktigt varit med oss med -17 grader en dag och jättemycket snö en annan gång. Men trots det har det varit hur roligt som helst. Det har varit axlarna ner och bara köra, säger Miranda och skrattar.
Det finns trots allt, även om kvalchansen är borta, en möjlighet att AIK kan få spela matcher i vinter.
– Det är ju inte beslutat än vad som exakt händer med serien. Samtidigt känns det ju trist att spela matcher som inte betyder något. Men match är alltid match och en chans att utvecklas. Så att få spela den här säsongen vore ändå skoj om det blir av.
Inför säsongen valde Dahlgren att stanna i AIK, trots intresse från SDHL-klubbar och en landslagsplats. Kontraktet sträcker sig även över nästa säsong.
– Jag tycker utvecklingsmöjligheten är jättestor här i Skellefteå. Nu blev den här säsongen skittråkig. Men då är man bara hur sugen som helst att göra en kanonsäsong nästa säsong. Då ska vi även se till att ta steget upp i SDHL.