Fart biter inte. Tacklingar (de få som delas ut) biter inte. Frågan är vad som biter på Växjö? Det AIK hittade mot Örebro har laget inte hittat mot Växjö. Smålänningarna spelar en hypereffektiv hockey, utan svagheter.
Dessutom är det ett lag som helt flyger under radarn – och har långt ifrån byggt upp någon kultur. Det finns ingen att störa sig på i laget och Jörgen Jönsson framstår som den där naturliga superledaren som aldrig behöver höja rösten.
Tråkigt? Så fruktansvärt. Spelar det någon roll? Nej, absolut inte – så länge man vinner.
AIK har inte heller någon kultur att vilja sticka ut. Rent konspiratoriskt kan man undra om det är det som gör att laget åker på så många utvisningar, trots sin välkammade framtoning.
Känslan är att domaren drar handen hellre än aldrig när det kommer till AIK, och det handlar inte om slumpen.
Efter två perioder var det 17–9 i skott och ett tydligt spelövertag för AIK, men 0–1 i mål och 1–2 i utvisningar. När matchen var över var det 26–11 i skott, men inga fördelar på något sätt. AIK åkte runt och spenderade energi för ingenting. Växjö kunde spela hållbart.
Att spela offensivt borde vara gynnat i reglementet. Men svensk hockey går en annan väg.
Jag har tidigare påpekat att det är svårare för lag från norr att gå hela vägen i slutspel. De gånger norrlagen har vunnit i modern tid, enligt min klocka från 80-talet och framåt, har det varit med lag som har varit oerhört dominant. Enda lilla undantaget har varit Modo 2007, som slutade trea i serien. På pappret hade de däremot ett lag som var exceptionellt välmeriterat, med mängder av hemvändare som ännu var i sina bästa år.
Läget är på nytt kritiskt för AIK. Underläge med 0–2 mot Växjö är förstås ytterligare ett nivå djupare i havsgraven än samma siffror mot Örebro.
Däremot är ingenting över förrän den feta ladyn har sjungit. Däremot står det klart att ska AIK kunna göra match av det här – kommer det att krävas en dimension av desperation vi inte har sett tidigare.
Det kommer krävas mer än ett blåställ. Det kommer att krävas nya dimensioner vi inte har sett av det här laget och frågan är om det finns.
Så här långt har det också varit en av de absolut snällaste och mest städade finaler jag har sett. Det spelar Växjö i händerna fullt ut.