Låt mig bara börja med att gratulera de 25 som på fredagsförmiddagen fick sina namn upplästa av Johan Garpenlöv i samband med den presskonferens där Tre Kronors trupp till OS presenterades - vilken ära, och vilken merit att få spela ett olympiskt mästerskap!
Att jag nu ska ifrågasätta i stort sett varenda uttagning bland forwards handlar inte om att jag missunnar de som valts ut. Det handlar om att jag ifrågasätter vad Johan Garpenlöv tänkt när han plockat ut laget och hur detta Tre Kronor ska kunna vinna hockeymatcher utan offensivt ledande och produktiva forwards.
För när Garpenlöv presenterade sin trupp stod det helt klart att det fanns ett antal krav för att få plats bland forwards:
• Du ska ha storleken.
• Du ska vara defensivt inriktad.
• Framför allt; du ska inte gilla att göra mål.
Bland de forwards som Garpenlöv valt ut är det Gustav Rydahl, Färjestad BK, och Dennis Everberg, Rögle BK, som gjort flest mål i sina klubblag under säsongen. Båda har gjort 12(!) mål. För att sätta det i perspektiv så har till exempel såväl Rickard Hugg (13) som Linus Karlsson (15) gjort fler mål under säsongen.
Än värre blir det när man tittar på hur många svenska forwards totalt i de europeiska toppligorna som gjort lika många eller fler mål. Den siffran uppgår till 17 stycken(!). Det finns alltså 17 spelare runt om i Europa som öst in mål under säsongen som ratas till den otroligt defensiva truppen. Och ytterligare en anmärkningsvärd detalj är att i den svenska truppen saknas de fem poängbästa svenska forwardsen i SHL, de sex poängbästa forwardsen i KHL och den poängbästa forwarden i NLA.
Är tanken att Tre Kronor ska gå ut och spela defensivt mot Lettland i öppningsmatchen?
Att Tre Kronor ska försöka få in två mål mot Slovakien och hoppas att det räcker?
Så som detta Tre Kronor är byggt finns det i stort sett bara ett lag i OS som har sämre individuell spets bland forwards än Tre Kronor och det är Kina. Övriga nationer kan mönstra likvärdig eller bättre offensiv spets vilket aldrig ska vara på tapeten när ett svenskt landslag kommer ut i världen för att tävla.
När jag såg uttagningen trodde jag faktiskt inte mina ögon. Inte bara hade Garpenlöv helt nobbat kreativa och produktiva forwards (jag trodde han hade lärt sig en läxa när han lämnade Jonatan Berggren hemma från VM förra året, den kanske individuellt skickligaste och hetaste forwarden som fanns att tillgå i SHL då).
Nej, han hade dessutom helt oväntat valt att lämna Pär Lindholm och Oscar Lindberg helt utanför truppen. Vi snackar alltså om samma Lindholm som var förstacenter i VM förra året och som är kanske den mest kompletta svenska centern utanför NHL.
Och så snackar vi om Oscar Lindberg - den enda svensken i KHL som har ett poängsnitt över en poäng per match i KHL.
Det finns fler namn som verkligen borde ha varit med. Till exempel stekheta Jesper Olofsson som just nu gör vad han vill i den schweiziska högstaligan och hittills noterats för 23 mål samt 22 assist. En sån spelare, i den formen, måste vara självklar i en OS-trupp.
Jag ifrågasatte Johan Garpenlövs kompetens efter Tre Kronors miserabla VM förra våren. Jag hade förhoppningar om att Garpenlöv hade lärt sig läxan från det men presskonferensen på fredagsförmiddagen plockade ned de förhoppningarna direkt.
Man kan inte snickra ihop en träbåt och förvänta sig att den ska prestera som en motorbåt.
Överraska gärna på mig men inför OS kan jag omöjligen se Tre Kronor göra tillräckligt med mål för att vinna hockeymatcher.