Örjan föddes i Arvidsjaur men flyttade sedan till Skelleftehamn där han tidigt visade sin talang som sprinter i Rönnskärs IF.
På den tiden fanns det friidrottsbanor på arenan med det passande namnet Örjans IP. Där fostrades också en annan svensk landslagsman, stavhopparen Karl-Gustaf ”Lillen” Burlin.
Örjan var dessutom en spänstig man. Som 17-åring hoppade han 7,01 i längd. Som 18-åring hade Örjan sin kanske allra bästa säsong. Han tog SM-guld på 100 meter för seniorer, juniorer och vann dessutom den tidens stora juniortävling, UP.
Segerresultatet i stora SM blev 10,9, manuell tid, och är fortfarande ett resultat som placerat honom i svenska eliten. Örjan blev också landslagsman. Som 18-åring deltog han i det årets alla landskamper.
1966 gick han över till IFK Umeå men året efteråt var han tillbaka i sin moderklubb. Men inte nog med det. 1968 deltog han i en tävling på Stockholm Stadion där han sprang in på den fantastiska tiden 10,5.
Det tog 20 år innan en västerbottning noterade samma tid, AIK:aren Lennart Johnsson. Örjan flyttade sedan till Stockholm där han i många år jobbade som en engagerad och påläst mattelärare.
Han blev också en stor supporter i ishockey till Skellefteå AIK. Örjan och kompisen och före detta skelleftebon Christer Wallmark, var trogna gäster på Johanneshov och samlade också in citat från hockeyspelarna till Norran under vinjetten ”Som sagt var”. Örjan fanns naturligtvis också på plats när Skellefteå AIK vann sitt första SM-guld i Göteborg 1978.
Örjan Johansson blev 75 år och sörjes närmast av dottern Emilia.