Evelina gjorde debut i elitettan som 16-åring i Morötröjan
Vi träffas på den fantastiska fotbollsanläggningen Älvsbacka IP. 17-åriga stortalangen Evelina Moberg, bördig en utspark från planen, är redan på plats. Hon skjuter och spelar med pojkvännen Frans Haara, som till vardags spelar i Skellefteå AIK:s J20-lag.
Älvsbacka är känd som en av Västerbottens finaste, något den stora den hypersnabba forwarden från Medle är välbekant med.
– Jag sommarjobbade faktiskt här för ett par år sedan. Då kommer jag efter att det hade spelats match fick vi gå runt och lägga rätt alla tuvor och stampa fast dem, säger hon med ett leende.
Hon är uppvuxen i Medle, ett stenkast från Medles stolthet. Inom kort kommer den vindsnabbe forwarden att lämna den trygga tillvaron för att flytta till Piteå. Där har Moberg gjort kometkarriär och bläcket har knappt hunnit torka på pappret som förkunnar 17-åringen numer till det allsvenska damlaget i Piteå IF.
– Det känns riktigt bra. Kul att få den chansen.
17-åriga Evelina har haft en spännande karriär, som har gått riktigt fort. De första stegen på en fotbollsplan tog hon på Älvsbacka, men redan som åttaåring gick hon över till Myckle där de hade ett flicklag i henne årgång. A-lagsdebuten kom redan som 13-åring.
– Jag var väldigt nervös. Jag var inte riktigt beredd på att få hoppa in, men det var i de sista minuterna.
2019 lämnade hon Myckle för att spela med Moröns nystartade F19-lag. Utvecklingen fortsatte i oförminskad takt och under förra året både tränade och spelade hon med damlaget. Hon gjorde flera inhopp.
Evelina var en av många spelare som hamnade i kläm när Morön hade hamnat i ekonomisk kris. En kris som sedermera ledde till Morön drog sig ur serien.
– Det var riktigt dåligt gjort. Vi gick miste om en elitettanplats i Skellefteå och trist att det blev så. Jag tänker också mycket på de spelare som inte hade något annat alternativ än att spela kvar i Morön.
Under perioden av ekonomisk kris i Morön kom även alternativet Skellefteå FC in i bilden, som ytterligare drog ut på tiden.
– Det blev ju väldigt sent och flera spelare hade ju tackat nej till andra lag och missade fina chanser för att vänta in vad som hände.
Hur var det för dig, personligen?
– Framförallt vi yngre satt ju och väntade in vad som skulle hända med Skellefteå FC. Jag var ju inställd på att spela i elitettan den här säsongen, men ganska snabbt kom ju Piteå in i bilden. Fast jag hade inte tänkt att spela något utanför Skellefteå. Sen blev det ju bra med Piteå.
Evelina och några till spelare från Skellefteå fick förfrågan att spela i Piteås F19-lag. Det visade sig bli ett oerhört lyckosamt drag. Evelina har haft en imponerande utveckling från sin anfallsposition.
Vad är nyckeln till din framgång?
– Vi blev väldigt välkomnade när vi kom till Piteå. Sedan har vi haft en väldigt bra tränare där. Han har verkligen peppat oss. Man har fått höra när man gör bra saker och lagkamraterna har varit riktigt bra. Aldrig några jobbiga blickar eller något sånt. Det har varit väldigt utvecklande att träna nya spelare och nytt lag.
Redan tidigt fick Moberg chansen att ”miljöträna” med damlaget. Chansen att spela dök upp redan under försäsongen.
– Det var många sjuka vid ett tillfälle och då fick jag chansen att spela träningsmatch. Jag spelade sista kvarten och det var bra att få visa upp sig.
Hur gick det till när du gjorde damallsvensk debut?
– Det var faktiskt sportchefen som ringde och sa att jag skulle med ned till Linköping. Jag fick beskedet dagen innan, så det var lite nervös väntan om det skulle bli av.
Hur var debuten?
– Det var riktigt mäktigt och nervöst, men det var väldigt roligt.
Sedan en vecka tillbaka har hon a-lagskontrakt och det sträcker sig fram till slutet av år 2024.
Så i höst flyttar hon permanent till Piteå efter att ha pendlat ett år.
– Jag kommer att byta skola också, men jag ser fram emot att flytta.
Vad gör du på fritiden?
– Jag har ju två hästar, men det har varit mycket fotboll på slutet. Min mamma har skött det mesta, men jag har hjälper till när det blir tid över. Sedan är det ju skola och hänga lite med kompisar.