Att lämna Sverige var inte lätt – men ambitionen att spela och studera på college har alltid funnits där. Och med facit i hand är Thea Bergsten mycket nöjd över beslutet.
Flicklandslagsmeriterade Thea Bergsten hade länge blickat och strävat mot att spela i damallsvenskan. När hon väl fick chansen blev det nio inhopp i Piteå IF innan 20-åringen istället tog beslutet att riva kontraktet och flytta till USA för spel och studier på college.
Hofstra University på Long Island blev destinationen för den spelskickliga mittfältaren som nu är hemma i Skellefteå för att fira jul och nyår innan det några veckor in i januari blir återresa över Atlanten.
Hur summerar du första halvåret i USA?
– Det har varit en otroligt rolig och häftig upplevelse. Jag har fått många nya vänner och sett så mycket. Bara att få testa att bo i ett annat land långt hemifrån har gjort att jag vuxit som person, säger hon när vi träffas över en kopp kaffe i hemstaden.
Väl på plats i New York kastades 20-åringen direkt in i hetluften och den intensiva träningsperiod som lagen på college går igenom innan matchandet börjar på sensommaren.
– Mamma följde med mig för att fixa alla praktiska grejer och redan dag två var det fullt upp. Det var mycket administrativa grejer, möten, utdelning av kläder och en massa läkarundersökningar.
En av undersökningarna skulle också göra att Bergsten inte fick den flygande start på USA-äventyret som hon hoppats på, men innan läkarbeskedet som hon själv beskriver som "chockerande" fick hon känna på den tuffa träningsmiljön och träningsmängden som finns på college.
– Redan andra dagen körde vi igång med dubbla pass och så var det varje dag. Jag visste inte heller att det var så varmt i New York på somrarna, vi hade 35 grader varje dag och det var väldigt intensivt till en början. Försäsongen var som en chock.
Hofstra University tog till slut den åttonde och sista slutspelsplatsen i sin CAA-konferens och ställdes därmed mot tabellettan Monmouth i den första slutspelsmatchen. Där blev det skrällseger efter straffar och segertåget fortsatte sedan för Hofstra som vann både semifinalen och finalen i CAA-mästerskapet innan det blev respass mot Georgetown i första omgången av NCAA-slutspelet.
Under säsongsinledningen var Bergsten en central del av lagbygget och innermittfältaren inledde sin tid i laget med att spela från start i sina tre första matcher.
Sedan kom läkarbeskedet som tvingade Bergsten till en paus från fotbollen – och en hjärtoperation efter en rekommendation från en specialistläkare.
Under åren har Bergsten haft problem med hjärtklappning, men utan att veta varför.
– Jag vet ju om att jag har haft det, men det trodde jag var något som alla hade. Men så är det tydligen inte...
20-åringen fick beskedet att hon hade Wolff Parkinson White syndrom, vilket innebär att man har en extra elektrisk bana i hjärtat som gör att man får hjärtklappning.
– Detta var något som de upptäckte under läkarundersökningarna som vi gjorde i samband med att jag kom till USA och från det ögonblicket fick jag inte längre spela eller träna med laget.
Hur reagerade du när du fick beskedet?
– Det var väldigt chockerade och jag blev väldigt förvånad, berättar Bergsten.
På grund av hjärtoperationen blev det blott 333 minuter under säsongen som både påbörjades och avslutades under första terminen på Hofstra University.
Det blev fler tester och Bergsten fick ha hjärtmonitor. Ett möte med en hjärtspecialist planerades in.
– Jag fick träffa honom på en måndag och hoppades då få klartecken om att börja spela igen, men han kunde inte tillåta mig att göra det förrän jag hade gjort en operation och tagit bort det här.
Operationen kunde inte vänta tills efter säsongen, utan istället blev det skarpt läge bara dagar senare under fredagen när operationen genomfördes.
– Den tog fem timmar och efteråt mådde jag ganska bra. Jag fick inte träna på några veckor men kunde gå till skolan som vanligt, vilket var skönt.
Hur upplevde du den här tiden?
– Allt hände väldigt snabbt och jag hängde inte riktigt med, men det var skönt att det gick snabbt och nu efteråt känns det väldigt bra. Nu slipper jag oroa mig över att få hjärtklappning och behöver inte heller oroa mig för att det ska hända något mer.
Det känns som att man snabbt blir väldigt liten i en sån här situation?
– Absolut. Det är många tankar och man undrar om det man hör stämmer och om man förstår rätt. Men jag måste också säga att de har varit väldigt duktiga på att förklara. Nu vet jag vad det är och vad som händer.
Allt som allt blev det 333 minuters spel under första halvåret i USA; 256 av dem före chockbeskedet och resterande 77, fördelat på fyra inhopp, efter operationen.
– Det dröjde ett tag innan jag var tillbaka, så därför har jag inte hunnit spela så mycket. Säsongen i USA är väldigt komprimerad och blir du skadad så missar du fort en stor del av säsongen. Det är inte som i Sverige att du spelar under en stor del av året, då finns det ju mer tid att spela på.
Thea Bergsten är hemma i Skellefteå efter första terminen på college och berättat öppet om det tuffa beskedet från hjärtspecialisten i USA som föranledde en operation.
Under tiden i Sverige har Bergsten då och då fått hjärtklappning, men nästan aldrig i samband med träningar eller matcher.
– Tidigare har jag mest känt det då jag suttit ner, det har inte kommit när jag spelat fotboll eller har haft hög puls. Läkarna säger att man lättare känner det när man har låg puls, har man hög puls märker man inte av det på samma sätt.
Du har aldrig behövt bryta träningar eller matcher på grund av det här?
– Jag har mestadels lyckats undvika det när jag har spelat fotboll. Vilket har varit skönt, säger Bergsten.
Under hela sin uppväxt har ambitionen för den passningsskickliga mittfältaren varit att nå damallsvenskan. Som 19-åring fick hon chansen att spela i högstaligan, men efter bara nio inhopp fick det vara nog. Åtminstone för den här gången.
– Att spela och studera på college har jag tänkt på i många år och det är något som jag alltid känt att jag skulle vilja prova på. När jag började diskutera med Piteå inför säsongen 2022 var även det en chans jag ville ta, att spela i damallsvenskan har länge varit ett mål, säger hon och fortsätter:
– Men möjligheten att spela och plugga i USA finns just nu, sedan är det kört. Jag funderade mycket fram och tillbaka i somras innan jag tog beslutet, men sedan kände jag att jag skulle ångra mig om jag inte tog chansen. Sverige finns ju kvar...
Efter nio inhopp i damallsvenskan valde 20-åringen att lämna Piteå IF för spel på Hofstra University på Long Island.
Under sejouren i Piteå, som hon också tidigare representerat på F19-nivå innan det blev spel i Sunnanå SK och Morön BK, var den allsvenska debuten borta mot Djurgården en av höjdpunkterna som hon minns allra tydligast.
– Det var mäktigt och Tele 2 Arena var en väldigt häftig arena att spela på.
Hur var det att få göra debut i damallsvenskan?
– Det var väldigt kul att få spela mot alla stora klubbar och skickliga spelare, damallsvenskan är en väldigt bra liga. Att få se och uppleva fotbollen på den nivån på nära håll var en häftig upplevelse.
Vilka var de stora skillnaderna mellan elitettan och damallsvenskan?
– Jag skulle säga att det är mer fysiskt. Det är många tacklingar som kommer precis när det blir avblåst eller direkt du slagit en passning. Allt går mycket snabbare och det är fler aktioner hela tiden, det går inte att chilla efter att man slagit en passning. Det händer saker hela tiden och du måste alltid vara påslagen.
Och hur var anpassningen till spelet på college? Fotbollen där brukas beskrivas som väldigt fysisk?
– Jag tycker att det gick bra att anpassa sig. Även om jag är kort så gillar jag duellspelet, och jag är van vid att det smäller från min tid i elitettan och damallsvenskan. Det går inte att backa undan.
Beslutet att lämna svensk fotbolls finrum för spel på college innebär dock inte att fotbollskarriären är på väg att nå sitt slut.
– Nej. Jag gör det här för fotbollens skull, studierna är mer som en bonus. Jag ville åt äventyret nu och vet om att jag har många år kvar som fotbollsspelare när jag flyttar hem igen.
När blir det? Siktar du på att göra samtliga fyra år?
– Innan jag åkte över så tänkte jag mig nog att det bara skulle bli ett år eller två, men jag trivs väldigt bra och jag åker tillbaka i januari utan att veta hur många år jag ska göra.
Thea Bergsten är hemma i Skellefteå efter första terminen på college.
På Hofstra University läser Bergsten en major i business och den första studietiden beskriver hon som "jättebra".
– Språket gör det lite klurigt. Vi läste ekonomi den här terminen och jag känner igen mycket av det vi gör, men begreppen är nya och det gör att man måste tänka efter några gånger extra.
Vid sidan av fotbollen och studierna bor 20-åringen, som inför flytten till Piteå i början på året för första gången flyttade hemifrån, tillsammans med tre av sina engelskspråkiga lagkamrater.
– Jag trodde att det skulle vara jobbigare att dela rum. När jag flyttade till Piteå så tyckte jag att det var härligt att få bo själv, men jag är förvånad över hur kul det har varit att bo tillsammans och vi hittar på saker och umgås hela tiden.
Är livet på college som det man ser på film?
– Haha, det skulle jag nog faktiskt säga att det är!