Efter spel i flera toppklubbar i elitettan och tippade bottenlag i damallsvenskan blir det ett tydligt miljöombyte för Lovisa Koss, vars Linköping FC inte lyckades nå avancemang i cupen trots ett oavgjort resultat mot svenska mästarna.
– Vi är inte alls nöjda med cupspelet och vi hade hoppats på mer. Vi hade ledningen mot både Kristianstad och Rosengård och i de matcherna måste vi försvara vår ledning bättre. Den typen av matcher är sjukt viktiga att vinna i serien – så där måste vi bli bättre.
Och en lite annan kravbild än vad du är van vid?
– Jo. Det är ett lite annat mindset här i Linköping, men det tror jag verkligen är bra för laget och min egen utveckling.
I träningsmatcherna har Koss och Andersson delat på speltiden, men i tävlingsmatcherna har Andersson fått chansen i samtliga tre matcher.
Hur ser du själv på chanserna till speltid den här säsongen?
– Självklart är mitt mål att spela så många matcher som möjligt. För mig handlar det här året också om att få jäkla bra träning och jag har bestämt mig för att suga in så mycket kunskap och erfarenheter som möjligt, säger Koss, som är nöjd med första tiden i nya klubben.
– Det har varit väldigt bra och jag tror att det här året kommer att bli lärorikt och givande. Jag känner redan att det här var rätt steg att ta och jag tror att det här verkligen är en miljö som jag kan växa i.
En del i den personliga utvecklingen är målvaktstränaren Fredrik Wiklund, som är både född och uppvuxen i Skellefteå. I början på 00-talet valde 42-åringen att flytta söderut och där har han blivit kvar.
– Det har känts bra i början och det är ett lite nytt tänk jämfört med hur jag har jobbat tidigare, så det har varit både intressant och givande. Jag tror att samarbetet med Fredrik kan ge mig mycket, berättar hon.
Efter att ha varit en del av storklubbarna Brommapojkarna och AIK:s verksamheter är Koss sedan början på 2023 på plats i Östergötland för spel i Linköping FC. Förhoppningarna om en än högre kvalité på fotbollsmiljön har också infriats.
– Fotbollsmässigt tycker jag att man märker av skillnaden. De flesta spelarna i truppen har bara fotbollen som sysselsättning, även om några pluggar och någon har ett litet jobb vid sidan av, vilket gör att vi kan lägga ett schema som är anpassat efter fotbollen.
Hur märks det av i vardagen?
– Vi kan lägga in förmiddagsträningar eller pass i gymmet när vi vill, och kan i första hand ta hänsyn till belastning och återhämtning – istället för jobb.
Tränare i Linköping är Andrée Jeglertz, som tidigare firat stora triumfer både på klubb- och landslagsnivå.
– Han är också väldigt mån om att det ska diskuteras lösningar tillsammans och tjejerna i laget får vara väldigt delaktiga. Det känns annorlunda och lite nytt och det är också något som jag tycker känns som ett steg upp.
Vid sidan av fotbollen har Lovisa Koss de senaste åren studerat och i början på året tog hon sin kandidatexamen i psykologi. Under våren kommer hon fortsätta att plugga, då hon läser en kurs i familjekonflikt och hedersrelaterat våld.
En fullspäckad vardag alltså för 26-årigen från Ersmark, som ännu inte hunnit utforska sin nya hemstad.
– Jag har inte hunnit vara runt så mycket, men det verkar vara en trevlig stad och det ska bli kul att få upptäcka lite mer nu under våren och sommaren.
Den är inte lika stor som Stockholm?
– Precis, så det känns lite mer normalt, säger hon och skrattar.