Under arbetet med boken har Göran Bergmark besökt varenda en av de 162 idrottsplatserna som han berättar om i boken. I vissa fall har han även haft med sig en fotboll och testat gräset.
Men även om boken i första hand handlar om fotboll så är det även en berättelse om något annat: den samhällsutveckling som varit under de senaste hundra åren.
– Livet på och omkring idrottsplatserna har betytt så mycket för så många. Jag vill visa att landsbygden fortfarande lever, men också vad urbaniseringen har betytt. Det är många lag som har försvunnit från fotbollskartan, säger Göran.
I den rikt illustrerade boken visar det sig i form av igenvuxna planer, för evigt tillbommade kioskluckor och omklädningsrum som ser ut att stå mitt ute i ingenstans.
Men här finns även exempel på fotbollsskolor i byarna och mindre klubbar som kämpar för att klamra sig kvar.
Göran berättar om möten på olika idrottsplatser. Vissa inbokade, som samtalet med Hanna Marklund om hur hon började spela fotboll på planen i Varuträsk – ett levande bevis på att man kan komma från en liten by och göra sig ett namn i den stora fotbollsvärlden.
Eller mötet med den förre slalomstjärnan Stig Strand på Vikmyra i Tärnaby. Där brukade han spela fotboll på somrarna tillsammans med flera andra alpina ess:
– Det var bland annat Ingemar Stenmark och Bengt Fjällberg. ”Ingemar var en panter i målet”, berättade Stig.
Andra möten har varit helt slumpmässiga. Som när Göran tvingades retirera undan en stor och stingslig ren som såg ut att vakta det igenvuxna straffområdet på Rökåbergs idrottsplats.
Ett annat oväntat möte var när han kom till Bockträsk IP i Sorsele kommun och upptäckte en kille som sprang och tränade som en galning.
– Det var Nils Höglander, som i år har skrivit nytt kontrakt med Vancouver Canucks i NHL, säger Göran.
Boksläppet hölls på Norsjö bibliotek, därför blev det naturligt att mycket av det Göran berättade kretsade kring fotbollsplanerna och lagen i Norsjö kommun.
Här finns också en av hans personliga favoritidrottsplatser, Rännaren, där han själv spelade sin allra första match och följde pappa Yngve på NIF:s hemmamatcher som ibland lockade över tusen personer.
Men på sina resor har Göran även hittat andra favoriter:
– Kåtaselets IP är en, även om den är övergiven och ena sidan är mer eller mindre övergiven. Här finns omklädningsrummet kvar som ett museum, med tröjor, fotbollar och laguppställningar.
– Sedan gillar jag de lite äldre idrottsplatserna, där målställningarna är målade i klubbens färger. I Kalvträsk är de blåvita och i Uttersjöbäcken rödvita.
Är det något som har förvånat dig under dina resor?
– Att det kan bli så igenvuxet och glömt. I Örträsk, Lycksele, har planen blivit en bilkyrkogård. Men målen är kvar, invuxna i björkar. Kring omklädningsrummen är det igenvuxet som i en Indiana Jones-film.
– Naturen är obeveklig och tar tillbaka vad den har förlorat när människan har lämnat.