Beslutet att sluta handlar egentligen bara om en sak: tid.
– Hur jag än vrider och vänder på det handlar det om tid, tiden räckte inte till. Jag behövde kapa ned på någonting och när det inte gick att kapa tid på jobbet så fanns inget annat alternativ. Då var jag tvungen att gå ner i tid med fotbollen, säger Asplund.
Hur känns det?
– Tråkigt, men ändå okej. Nästa gång jag är tränare måste jag se till att skapa en ännu bättre situation för mig själv.
När började du känna att energin saknades?
– Under våren gick det bra, även om det var tungt på grund av corona. Som lärare är jag ledig på sommaren och då kunde jag lägga ned mycket tid. På hösten blev det mycket jobb igen och då hade jag inte längre några dagar när jag inte gjorde någonting och kunde samla energi eller läsa om fotboll för nöjets skull och samla ny inspiration.
Det blev bara en massa måsten?
– Precis, det blev måsten hela tiden.
Inför framtida uppdrag har Asplund också förhoppningar om att gå svenska fotbollförbundets tränarutbildning Uefa A under 2021.
– Jag har ansökt och får besked i veckan. Hoppas verkligen att jag kommer in på den, säger Asplund som även kommer att ingå i sportgruppen runt damlaget och avlasta sportchefen Ola Lindberg.
– Just nu jobbar jag väldigt tajt med Ola för att färdigställa truppen till nästa år. Tanken är att jag ska ingå i sportgruppen, sedan får vi se om det blir mer än så.
Finns det en risk att du är för nära laget när du inte är tränare längre?
– Det viktiga är att Patrik (Nilsson, ny huvudtränare) får styra upp det som han vill först och främst. Jag vill tydligt stiga åt sidan från alla beslut, men vill han fråga saker är jag där för att hjälpa honom.
Asplund var involverad i rekryteringen av Patrik Nilsson och han var också den som tidigare under hösten kontaktade Nilsson, som då tränade Storfors, för att se om han var intresserad av ta över Morön.
– Vi gick Uefa B tillsammans för sex år sedan och har stött på varandra på några utbildningar och symposium efter det. Jag har följt honom litegrann och det känns som att han har mycket energi att komma in med, vilket kan behövas.
Moröns resa under Asplunds ledning är inget annat än sensationell. I stort sett alla nyförvärv har kommit in och spelat stora roller, vilket har behövts då Morön ofta haft skador på sina nyckelspelare.
– När vi var nykomlingar i elitettan försvann vår ryggrad när Frida Karlsson slutade och både "Kricka" (Christine Tjärnlund) och Stina Hedlund skadade sig tidigt. Då var vi tvungna att hitta nya nyckelspelare. Under året vi vann ettan var "Kricka" mycket skadad även då liksom Elin Johansson som vi fick lappa ihop till kvalet. Stina försvann då också under säsongen och även Frida Karlsson var mycket skadad under 2018. Sedan tappade vi både Åsa Karlsson och Paulina Larsson inför den säsongen, så även då var det många nyckelspelare som försvann.
Hur har ditt och Olas samarbete sett ut angående nyförvärv?
– Vi har jobbat väldigt tajt och vi har väl egentligen haft vetorätt båda två, det måste klaffa från båda håll. Jag tror att det är svårt på den här nivån att lägga det på någon annan och sedan ta det man får som tränare. Man måste bygga laget utifrån hur man vill spela och hur man ska vinna matcher.
En spelare som värvades på rekordtid är mittfältaren Carly Wickenheiser, som efter två år i klubben nu tagit steget upp i damallsvenskan.
– Med henne gick det väldigt fort, det tog väl egentligen en dag från att vi såg henne till att det blev klart. Direkt vi såg henne så ville vi ha henne.
En av nycklarna till årets starka säsong tycker Asplund är drivet hos spelarna utanför startelvan. Det har varit avgörande för resan från tabellens mittenskikt till att tillhöra den absoluta tabelltoppen.
– De spelarna har varit drivande hela tiden. Ser man på den här säsongen så är det tydligt att det är dem som har drivit träningarna. Johanna Wikström, Agnes Brännström, Lova Andersson och de tjejerna är på varje träning och krigar och är irriterade om de förlorar. De har sett till att det alltid varit hög kvalité. Det är lätt att peka på amerikanskorna och säga att det är dem som driver träningarna, men så enkelt är det inte.
Hur lyckas man med det här som tränare?
– Det ligger mycket hos spelarna som har bra karaktärer och ser det långsiktigt. De vet att det är tufft om platserna men har ändå krigat på hela säsongen. Många av dem har också tagit extremt stora kliv sin utveckling även om det har inte synts då de inte spelat så mycket, säger Asplund och lyfter fram några konkreta exempel:
– Lova Andersson, Emma Viklund, Johanna Wikström, Fanny Wiklund och Agnes Brännströms utveckling i år har varit väldigt bra, och kanske är det dem som har utvecklats mest av alla.
Som nykomling satsade Morön mycket på kontringar, den här säsongen har laget tvingats förändra sitt anfallsspel då motståndarna har haft en mer defensiv strategi mot Morön.
– I år har vi blivit väldigt mycket bättre på att bygga spel och bestämma på planen med hjälp av bollen. Vi har haft bollinnehavet nästan varje match och har kunnat vårda bollen på ett bättre sätt och på så sätt fått upp fler spelare i våra anfall. Tack vare det så har vi också haft fler målskyttar.
En spelare som har varit fundamental i Moröns tålmodiga anfallsspel är Rebekah O'Brien.
– Kayla (Morrison) har fått mycket beröm, men den kanske enskilt största anledningen till att vi har kunnat spela den fotboll som vi har gjort är på grund av Rebekah.
Hur menar du då?
– Hon är väldigt smart och gör knappt ett fel offensivt eller defensivt. Varje gång hon har bollen så gör hon något bra med den och det skapar ett lugn hos hennes lagkamrater, säger Asplund och fortsätter:
– Kayla och "Stenis" (Wilma Stenman) har också gjort det bra, men Rebekah förtjänar verkligen beröm för sin säsong. Eftersom att hon är en mittbackstyp var det också naturligt att skapa ett numerärt övertag i speluppbyggnaden genom att låta henne droppa in centralt och bygga spelet med en trebackslinje.
När det blev klart att Asplund lämnar Moröns ledarstab blev det också officiellt att assisterande tränaren Fredrik Hillergren slutar.
Är du orolig över att det som byggts upp raserar nu när fler ur ledarteamet lämnar?
– Nej, jag tror inte att det kommer att bli så. Jag och Ola jobbar med att bygga truppen på samma sätt som tidigare och jag tror att Patrik ser fotboll ganska likt som mig. Jag tror att det finns goda möjligheter att bygga vidare på detta.