För Joel Andersson tog det stopp i semifinalen i Kalmar. ”Det var tråkigt att vi mötte David och Jonathan redan i semin, men så var lotten den här gången”, säger han.
Med två raka SM-guld inomhus med Hylte/Halmstad har Emmy Andersson hittat ut i sanden den här sommaren. Och efter att tillsammans med Sanna Madestam ha vunnit en trestjärning turnering gavs de chansen på tourstoppet i Kalmar i helgen.
– I år har det blivit många första gånger, säger hon med ett skratt och fortsätter:
– Det var jättekul att få chansen, vi hade inga förväntningar heller när vi kom hit. Det är vår första femstjärniga turnering, och det var bara kul.
Direkt fick de möta förstaseedade Linnea Bengtsson och Ellen Junelind, en match som Emmy tog med sig många bra saker från.
– Vi gjorde en jättebra första match och pressade dem rejält. Men sedan när det blev en måstematch blev det lite jobbigare, det blev nog lite ivrigt och spänt för att vi visste att vi kunde vinna.
Det tog stopp efter gruppspelet för Andersson/Madestam.
Du har själv sagt att du är en inomhusspelare, hur kommer det sig att det har blivit beach i sommar?
– Jag vet faktiskt inte. Jag har inte spelat något på många år, men fick chansen med en lagkamrat som är beachspelare. Det har gått väldigt snabbt uppåt sedan, säger hon med ett skratt.
För lillebror Joel Andersson blev helgen längre. Han och Alfred Brink har inte spelat lika mycket den här sommaren som tidigare, men efter två vinster tog de gruppvinsten och tog sig även bekvämt vidare till semifinal.
Men där tog det stopp. Med svåraste möjliga motstånd i Sveriges världspar David Åhman och Jonathan Hellvig blev det för tufft.
– Det är alltid roligt att möta dem. Vi är inte riktigt på samma nivå, träningstimmarna är inte riktigt samma, men det är alltid kul att se hur vi kan stå oss mot dem, berättar Joel och fortsätter:
– Vi gjorde ett bra första set och skakade dem litegrann, men man måste spela väldigt bra hela vägen för att ta ett set. Det är lite tråkigt att vi mötte dem redan i semin, men så var lotten den här gången. Det är alltid lärorikt och intressant. Det ska ju vara skillnad, de har ju nästan det här som sitt jobb.
I andra set blev processen relativt kort. Åhman och Hellvig hittade sin rytm, och Andersson/Brink kunde inte följa med.
– Vi har spelat ganska bra trots allt, fast vi inte har tränat så mycket på sistone och inte heller spelat så många turneringar. Men i sin helhet har vi gjort en av våra bättre turneringar och tagit stora siffror mot bra lag. Vårt spel är vi rätt nöjda med.