Det sa bara "pang" så bildades ett moln av svett och saliv. Smällen fick hela publiken i arenan på benen och i fullständig extas. Att det i slutändan inte fick så stor betydelse för själva matchen spelade mindre roll.
För att förstå varför detta är mitt bästa minne från i år behövs lite bakgrund. I början av 2000-talet introducerade min kompis Anders mig till MMA. Sedan dess har mitt intresse bara växt och jag har plöjt igenom alla galor från Prides begynnelse och UFC 1.
Men det var först i slutet av november jag fick se min första gala live. De gånger som UFC varit i Sverige har jag haft biljetter bokade. Men av olika anledningar tvingats ställa in resorna.
Därför bestämde jag mig, efter viss övertalning av min kollega Adam Savonen, för att ta mig till Umeå och kolla in Battle of Botnia.
Jag ska erkänna att jag var lite nervös innan galan för att jag skulle bli besviken och att det kanske inte var lika häftigt live. Men redan efter den första ronden var de farhågorna bortblåsta tack vare en 24-årig kille från Skellefteå. Han visade att det var långt mycket häftigare att se MMA live och bjöd på en riktig upplevelse.
Viktor Gustavsson var först ut. Skelleftefightern mötte britten Kams Ekpo och redan under sitt intro fick han igång publiken genom att showa lite.
Gustavsson inledde aggressivt och landade en tung höger i första ronden. Smällen ekade över hela arenan. Publiken ställde sig upp och skrek samtidigt som saliv sprutade från brittens mun. Det gäng som satt just framför mig var Viktors "klack" och de var i fullständig extas. Den lilla detaljen gjorde så mycket. Britten såg först ut att vara i gungning men återhämtade sig. Gustavsson hade publiken i ryggen resten av matchen men britten skaffade sig ett övertag.
I tredje fick Viktor ta en del stryk men visade stort hjärta och häll ut. Han fick sedan in ett knä som skakade om Ekpo rejält. Hade matchen varit tio sekunder längre hade Gustavsson förmodligen knockat honom.
Nu blev det inte så. Men det spelar ingen roll att Viktor förlorade, han gav mig ett minne för livet. Och nu kan jag knappt vänta till nästa upplaga av Battle of Botnia.