På besök. Lena Hellqvist bor numera i Australien. Nu har lämnat MMA-karriären, men tränar och hoppas kunna finnas kvar på något sätt kring sporten.
Lena Hellqvist hann sätt en hel del färg på den svenska MMA-scenen. Hennes glöd och passion för MMA var omöjlig att ta miste på.
Efter att ha tränat taekwondo under många år i Soo Shim hittade Lena kärleken till MMA-sporten i Skellefteå Kampidrott.
– När jag blev fast handlade det om MMA från samma sekund som jag vaknade till jag släckte lampan. När jag inte tränade var det bara ett nödvändigt ont för att jag skulle kunna satsa, berättar Lena.
Norran får en pratstund med den glada skelleftetjejen, som har med sig sin australienska pojkvän på besöket i Skellefteå. De träffades i samband med att Lena fyllde 30 år och planerar för framtiden. De träffades tack vare att Lenas karriärplaner fick en oväntad vändning.
Lena växte snabbt ur Skellefteå Kampidrott och flyttade till USA för att verkligen ge MMA-äventyret en riktig chans. Det blev en intensiv tid med träning och matchande på heltid och en vision att slå sig in i proffscirkusen, som ännu inte hade tagit fart för kvinnor då.
Men Hellqvists satsning kantades av problem med tillstånd. När hon alla permanenta tillstånd var förbrukade, ansökte hon om ett grönt kort. Det blev avslag och hon blev därmed automatiskt avstängd i tre år från att komma in i USA.
– Det var naturligtvis inte bra och jag funderade över vad jag skulle göra. Och då fick jag reda på att Australien var ett bra alternativ. Tanken var att fortsätta satsa där tills jag skulle få en ny chans i USA.
Men MMA-satsningen blev kostsam. Skadorna började bli allt mer påtagliga.
– Både axlarna och knäna hade tagit mycket stryk. Sedan blev det också bakslag med matcherna. Två gånger blev mina matcher inställda i sista stund.
Smärtorna fortsatte, men Lena ömsom tränade vidare och ömsom vilade. I höstas blev det till slut för mycket.
– Jag hade haft stora problem under en längre tid, men ville avvakta så länge det bara gick. I höstas, efter en lång vila, kändes det ändå inte bättre. Då kände jag att jag var tvungen att ta beslutet att lägga av.
Kvinnlig MMA har haft en utveckling som är spektakulär ur alla aspekter.
– Den är helt otrolig. Jag trodde aldrig att det skulle ta sådan fart med Rhonda Rousey och UFC, som det har gjort.
Rhonda Rousey är den största kvinnliga stjärnan och har på egen hand banat väg för enorm framgång för sporten. Kvinnlig MMA har vuxit enormt. Däremot är inte Lena övertygade om att Rouseys storhet.
– Visst är hon bra, men hon har inte blivit ordentligt testad ännu. Hon har fördelar med sin judo, men många närmar sig. Vi får se hur bra hon är, när hon möter någon som verkligen kan ge henne en rejäl match.
Trodde du själv på en sådan här utveckling när du var i USA och försökte slå dig fram?
– Nej, verkligen inte. I USA var det stort med MMA-sporten och där är den verkligen på en riktigt hög nivå på alla plan. Ingen annanstans är det lika bra som i USA, men för tjejer har utvecklingen gått framåt på ett imponerande sätt.
Hellqvist var på många sätt en föregångare, även om karriären aldrig riktigt hann ta fart. Men kärleken till sporten är fortfarande stark. Skelleftefightern hoppas kunna ge något tillbaka till sporten – i nya hemstaden Sydney i Australien.
– Jag har lite idéer på ett projekt som jag har presenterat i klubben, där jag kommer att jobba med ungdomar. Vi får se vad som händer. Men jag vill verkligen försöka göra något för att utveckla sporten.