Från flygplatsen till centralstationen och genom hela avenyn finns en sak som är unisont för hela Göteborg. Allt just nu handlar om fotboll. Att arrangörerna dessutom prickat in att ungdomslagen som i morgon inleder världens största juniorturnering – Gothia Cup – har börjat anlända och springer runt i sina träningsoveraller gör inte inramningen sämre. Det är verkligen fotboll överallt och folket bjuder på en stämning som är svårslagen.
Det svenska landslaget har sett fram emot hemmaturneringen en längre tid, och självklart föranade spelare, ledare och arrangörer att landslaget skulle få ett stort stöd. Gamla Ullevi har blivit en teater i gult och blått och det lär knappast förändras till dagens match. Faktum är att publiksiffran på 8861 personer som i Växjö tittade på matchen mellan Tyskland och Holland är den högsta noteringen i ett dam-EM i en match där inte värdnationen deltagit. Att dessutom 1,4 miljoner människor bänkade sig framför tv-rutorna gör att vi just nu ramar in minnen som kommer att bli klassiska. Det som saknas nu är bara stunder som de vi upplevde för 19 år sedan. Spelare som blir hjältar. Det är vi redo för nu igen.
Sanningen är den att inledningen av turneringen har varit häpnadsväckande. Inte i det fall att turneringen varit jämn – det var enkelt att förutspå på förhand. Men att samtliga matcher de två inledande tävlingsdagarna skulle sluta oavgjort – det kunde nog ingen gissa. Dörren till turneringen står öppen för alla. Det är inte bara Frankrike, Sverige, Norge och England som kan vinna. Samtliga lag i turneringen har möjligheten den här gången. Det handlar om att våga ta chansen. I Sveriges öppningsmatch vågade Sverige det definitivt inte. Nu har premiärnerverna släppt. Fan Zone kommer att koka av blågula supportrar och hela landet kommer att ansluta bakom landslaget. Det är som upplagt för Sverige. Men för att det ska bli sanning måste laget få hål på Finlands vattentäta defensiv. Det kommer inte att bli enkelt. Annika Kukkonen kan nog skriva under på det.