Den 3 mars 1929 vann J A Persson, från Skerfa i Arjeplog, Vasaloppet.
Den 3 mars 1929 vann J A Persson, från Skerfa i Arjeplog, Vasaloppet.
Det berättade Isak Lidström, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, när han föreläste om Idrottshistoria på Silvermuseet i Arjeplog under marknadshelgen. Lidström jobbar med en doktorsavhandling om skidsport och samisk identitet som en delstudie har han ägnat sig åt J A Persson och hans vinst i Vasaloppet.
Isak Lidström, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, föreläste om Idrottshistoria på Silvermuseet i Arjeplog under marknadshelgen.
Lidström berättar vidare att startskottet för den moderna skidsporten utgörs av det så kallade Nordenskiölds loppet 1884. En tävling som vanns av samen Pava-Lasse från Jokkmokk. Efter det börjar det att arrangeras storslagna skidtävlingar i Sverige Alla skidtävlingarna arrangeras av föreningen för skidlöpningens främjande, det som i dag heter Friluftsfrämjandet. De var noga med att se till att de samiska skidåkarna var representerade vid dessa tävlingar eftersom de oftast var skickligast.
Den 3 mars 1929 gjorde Johan Abram Persson sin debut i vasaloppet, till skillnad från majoriteten av 20-talets elitskidåkare så försörjde sig J A Persson inte genom skogsarbete. Han var fiskare och jägare och träningen fick han genom långa färder över fjället. Hans utrustning var inte hellre av de moderna slaget.
Det var kristider och ont om pengar och J A Persson levde under knappa förhållandena. I Arjeplog hade man samlat in pengar så att hemmasonen skulle kunna vara med i Vasaloppet. Resan från Skerfa till Jörn där han satte sig på tåget till Sälen överträffar nästan bragden i skidspåret. Hela den sträckan, som var dubbelt så lång som Vasaloppet avverkade J A Persson på skidor.
Starten gick kvart över sju en söndagsmorgon. Det var prins Gustaf Adolf som ropade klara, färdiga, gå. Så fort startskottet hade gått gav sig prinsen, med sitt följe, av till det extra tåg som snart skulle starta med Mora som slutdestination.
Strax före Vörderos korsar järnvägen skidspåret. Lokföraren saktar in för att prinsen ska få se tätkarlarna när de passerar men han började sakta in för sent, i stället för att stanna tåget före korsningen så åker tåget för långt och skär av hela spårsträckningen så att halva startfältet hinner förbi däribland J A Persson och Arthur Häggblad, hälften av skidåkarna stoppas upp av tåget. Vilket naturligtvis väcker ilska bland de skidåkare som tvingades vänta tills tåget åkt förbi.
I Oxberg tar J A Persson täten när de övriga stannar upp för att äta. Själv tog han en apelsin i farten och åkte vidare. En bit före Långlet som är sju kilometer från målet i Mora leder Persson mycket stort men det är då som han åker fel. Han har tagit in på ett sidospår. När han upptäcker det är det bara att vända om, väl tillbaka på rätt spår stöter han på den jagande klungan. Helge Wikström från Luleå var den som ledde då. När de kom fram till kontrollen i Långlet valde Persson att stanna upp och äta.
Denna gång sticker Morasonen och hemmafavoriten Anders Ström. JA Persson med Helge Wikström i släptåg tar upp jakten på morakarlen som snart har tröttnat. Med tre löpare i tätklungan blir det tjuv och rackarspel om positionerna. Persson lägger sig på tredje plats och låter de andra ploga i det tunga föret. När tre kilometer återstår sker det avgörande rycket. Persson tar sig förbi och snabbt får han en lucka. Wikström ger upp direkt och vänder sig svärande till Anders Ström och konstaterar att ”där ryckte lappen och där tog han hem segern”.
Persson måste stå på in i det sista för bakifrån kom en pigg och alert Olle Lindvall från Stugsund. Han hade arbetat sig upp i fältet och förbi både Anders Ström och Helge Wikström. Till slut har Lindvall bara 8 sekunder upp till J A Persson men jakten började för sent. Det blev J A Persson som tog hem segern.
Här står de tre som utmanade J A Persson om segern i Vasaloppet 1929. Från vänster Anders Ström Mora, Helge Wikström Luleå, J A Persson med lagerkransen samt Olle Lindvall Stugsund.
När J A Persson kom hem blev han hyllad av hela Arjeplogs befolkning, man samlades mangrant i Lill-Davids biograf för att hylla honom. Efter många tal och hurrarop ordnades en riktig brakfest som varade hela natten.
I samefolkets egen tidning hyllades han också. Där skrev en reporter ”han har inte bara höjt sin hembygd Arjeplog utan även sitt folk på ett högre plan”.
Ann-Christine Holmgren