Ett fysiskt derby mellan Morön BK och Myckle IK
Inte för att Myckle gjorde en dålig match. Tvärtom. Myckles gameplan var tydlig och följdes lojalt av spelarna. I försvaret deltog förutom försvarsfyran även de fem mittfältarna. Yttermittfältarna hamnade ibland som ytterbackar då de följde med ner i defensiven. I försvarsspelet var de för dagen svartklädda Mycklespelarna både aggressiva och energiska. Detta trots att den så viktiga Frida Bergqvist saknades för dagen.
Det märktes att Morön inte var nöjda med matchen de gör och sanningen är att de hade lägen för att punktera den här matchen långt tidigare. I första saknades den där riktiga skärpan i den sista tredjedelen och i andra så var det avsluten som inte ville in i mål. Men trots detta så var det bara en fråga om när Morön skulle göra mål, inte om.
Moröns presspel gjorde att Myckle aldrig fick vila med bollen. Jag tror att jag kan räkna de gånger som Myckle hade tre passningarna inom laget eller mer på en hand. Plus att jag inte noterade ett enda skott på mål för Myckle. Och det är ett väldigt gott betyg till Morön. De gör det jobbigt för sina motståndare genom att hela tiden stressa dem i speluppbyggnaden. Det är väldigt jobbigt att försvara när du nästan aldrig få äga någon boll själv.
Det var riktig derbykänsla över matchen. På mittfältet hade Olivia Holm och Ottilia Lindberg en tuff kamp matchen igenom. Men dagens bästa kamp stod Elin Ellman och Sofie Lindgren för. Två duktiga spelare som för dagen var de mest utmärkande i sina lag.
/ Jacob Stephenson