Diplomet som Leif mottagit av stiftelsen Lions International.
På den östra delen av Skellefteå, den grönvita och närmare bestämt Skogsvallen. Där möter Norran upp en glad eldsjäl, som efter önskemål snart ska få sig sin favoritglass, sandwich.
Leif Andersson, ett namn som många skelleftebor har koll på, och ett ansikte kanske ännu fler känner igen.
För att nämna några av profilens meriter så blev Leif bland annat nyligt invald i styrelsen för Parasport Västerbotten, han har jobbat som materialare i snart två decennier och av stiftelsen Lion International fick han nyligen ta emot priset "Sveriges livskvalitetspris". Leif är också den första i Skellefteå att få detta hedersamma pris. Ett pris som enligt honom själv kom väldigt oväntat, men som en glad överraskning.
Motiveringen till priset visar på att Leifs insatser har gjort skillnad, minst sagt: "För Leif är föreningslivet allt. Vid sidan av jobbet lägger han nästan all sin vakna tid på Skellefteå Parasport, Morön BK och Skellefteå IF."
Leif kunde dessvärre inte ta emot det på plats. Priset delades ut i Halmstad och Leifs vanligtvis fullspäckade schema lät honom inte åka ner till Södra Sverige för ceremonin. Det fanns annat som enligt honom själv fick prioriteras högre:
– Det var jobb den helgen. En innebandycup. Jobbet går alltid först, det måste alltid göras, säger Leif.
Och den kunde du inte missa?
– Nej...
Att Leif lägger stora delar av sin vakna tid på alla projekt han är inblandad i ser han dock inte som ett problem. Han lever snarare för det:
– Allt med idrott är så roligt. Gemenskapen framförallt. Man får träffa så otroligt mycket människor, säger Leif och fortsätter:
– Ibland känns det inte som att 24 timmar på ett dygn räcker, många gånger offrar jag mig också för att saker och ting ska lösa sig. Det händer att jag missar någon match ibland. Det har exempelvis blivit mer parasport på sistone och idag går just det utövandet i första hand. Det är den jag brinner mest för. Där är jag både ledare, sitter med i styrelsen och utövare.
På Skogsvallen, där Norran har slagit sig ner tillsammans med Leif för att äta glass, så hörs skratt över fotbollsplanen. Årets fotbollsskola är igång, och även där har Leif Andersson ett finger med i spelet:
– Nu har jag semester från mitt vanliga jobb för att kunna vara här. Så nu är jag med parasportsgänget här.
Har du semester någon gång?
– Ja, det har jag nu, säger Leif medan han tar en tugga av sin favoritglass.
Leif njuter av sin favoritglass, sandwich.
Men nu är du ju med dom här på fotbollsskolan?
– Ja, men det är min semester.
Leif går idag in på sitt tionde år som materialare för Morön herr samtidigt som utövandet av parasporten sträcker sig tillbaka närmare 25 år.
Han är som tidigare nämnt verksam i Skellefteå parasport och utövar tre olika sporter samtidigt som han kominerar det med att just vara materialare. Det sistnämnda gör också att Leif tar hem alla kläder från kansliet för att tvätta. Och inför matcherna är det Leif som själv tar med och packar det som behövs.
Att Leif tycker om det han gör har knappt undgått någon, och han känner även att de gedigna insatser som han stått för genom åren uppskattas av människorna runt om:
– De har sagt att: "Den dagen jag slutar så kommer klubben att läggas ner", säger Leif och syftar då på Skellefteå parasport.
– Det känns nästan också så, med tanke på att jag är involverad i princip allt. Med det menas att det man gör, gör skillnad. Och det är dit jag vill och det jag vill åt, fortsätter han.
Leif Andersson.
Leif Andersson, tillsammans med de priser han vunnit.
Profilen har även cyklat mycket i sina dagar, och inte av vilken anledning som helst. Bland annat flertalet mil bara för att få se sin moderförening spela. Som längst har han cyklat 22 mil enkelväg. En tur som tog närmare 14 timmar att genomföra.
– Som längst cyklade jag till Sorsele för att se en match i division IV spelas. Dit cyklade jag för att se min moderklubb Bureå.
En vinterdag i januari 2015 meddelande Bureå IF Västerbottens Fotbollsförbund att man la ner sitt herrlag. Orsaken: Spelarbrist.
Detta resulterade i även i att Leif inte längre kunde jobba som materialare i moderklubben.
Bureå slog därefter ihop med Sunnanå SK:s herrlag. Utfallet gjorde att profilen bara såg en utväg:
– När det blev klart att Bureå skulle slå ihop med Sunnanå så ville jag inte fortsätta. Jag sa att jag vägrar. Sunnanå är det värsta jag vet. Jag hörde till slut av mig till Morön, och här sitter jag idag, säger Leif medan han tittar ut över hemmaplanen, Skogsvallen.
Leif berättar även att han inte har någon plan på att sluta. Att han kommer att fortsätta så länge det bara går.
– Det känns fint att man är behövd, att andra tycker att man är bra, avslutar en tacksam Leif Andersson.
En glad Leif Andersson utanför Morön BK herr:s omklädningsrum.
Leif Andersson.
FAKTA
Vad är "Norran bjuder på glass"? Under sommaren kommer Norran återigen att bjuda lokala idrottsprofiler, som vi tycker känns lite extra spännande, på glass så att de får berätta om sina äventyr och utmaningar – eller något annat som vi gärna vill veta mer om.
Vem är Leif Andersson? Idrottsprofilen som har en brinnande passion för allt han tar sig an. Han sitter med i Parasport Västerbottens styrelse, materialare för Morön BK och verksam i Skellefteå IF.