Joakim Lindström första straffmål var lika elegant och iskall som Skellefteå AIK:s seger var viktig.
Med en sjuk Oscar Möller var förhandstipsen svala för bortaseger, trots sju vinster på bortaplan de åtta senaste matcherna.
Men det Skellefteå vi lärt känna den här säsongen överraskar gärna i prekära lägen. Den här tisdagskvällen blev inget undantag.
På läktarplats befann sig uppemot tusen AIK-fans, som i det årliga 0910-eventet bidrog till en femstjärnig inramning sett ur bortaögon. Det är imponerande att se uppslutningen och engagemanget. Något som gång på gång visar på intresset och kärleken för klubben.
Smittande
Och stödet smittade likt ett svartgult virus av sig ner till isen då AIK, från första nedsläpp, kom ut inspirerat och redo för strid.
AIK stod i 40 minuter för en fläckfri insats då man totalt neutraliserade Djurgården, som tagit poäng i 17 av 24 matcher på hemmaplan. Det är enkelt att säga att Stockholmslaget stod för en slätstruken match och inte kom upp till normal kapacitet. Men i ärlighetens namn var det AIK som var riktigt bra. Framförallt defensivt där butiken var stängd bortsett första halvan av tredje perioden.
Mantas Armalis var stabil på Hovet.
Lindströms show
Och som inte krigarinsatsen vore nog så visade Joakim Lindström att han vill vara som bäst när det gäller som mest. För trots avsaknaden av radarpartner Möller prickade han in två ledningsmål i matchen. 35-åringen är fortfarande, utan tvekan, en av SHL:s allra bästa. Det behöver han fortsätta vara om AIK:s säsong ska räcka långt den här våren.
Jocke avslutade sin show med dubbla straffmål – det första iskall och det andra med ett distinkt skott.
Liknande läge
Blickar vi framåt är det omöjligt att sia var AIK:s säsong kommer att sluta. Men det vi med säkerhet borde konstatera är att vi aldrig ska räkna ut detta svartgula gäng.
För vi minns väl vad som hände för bara ett år sedan. Då gick AIK, vid denna tidpunkt, från ett nästintill uträknat lag till att spela SM-final.
När man dessutom är SHL:s näst bästa lag på bortaplan känns det som ett perfekt utgångsläge att i ett slutspel vara borträknad och slå ur underläge.