När Malina Fransson valde att lämna Norsjö för ett spel i landets bästa liga, då föll valet på Svedala.
– De var två väldigt lärorika år, och väldigt utmanande. Under den första säsongen var det väldigt tufft, och det gjorde mig stark och till den jag är i dag. På ett personligt plan fick man bli väldigt självständig. När det kom till volleybollen så var det ett helt nytt spel som man fick lära sig.
Men inför den här säsongen gick Fransson vidare, och valde spel i Gislaved.
– Det kändes som en bra klubb med ett bra lag och jag fick ett bra kontrakt, så det var inte ett speciellt svårt val.
Efter inledande omgångarna så rankas Malina Fransson som näst bästa vänsterspiker i elitserien – endast Nette Peit, Lindesberg, rankas högre.
– Jag är väldigt nöjd med början av säsongen.
Dock höll det hela på att börja i rena förskräckelsen.
– Innan hemmapremiären, mot Svedala, stukade jag foten på morgonträningen. Det var inte smärtan som inte var det värsta, utan att jag kanske inte kunde spela. Men vår sjukgymnast tejpade foten och det gick att spela.
Och Melina känner att rutinen, trots att hon bara är 21, börjar göra skillnad.
– Man känner sig stabilare nu. Man har mycket rutin även om man är ung.
För Gislaved har det dock gått en aning trögt till en början – en vinst och två förluster.
– Vi har tyvärr skador på två av våra startcentrar. Och även om vi har ett brett lag, så blir det svårt när spelare i startsexan är borta. Så blir det ett helt annat spel.
Det var inte smärtan som inte var det värsta.