I fjol gjorde Mona sin 25:e Vätternrunda, och Sture sin 30:e. Cykling har varit ett genomgående tema för paret Hedström. Men att cykla för att tävla ligger inte för dem:
– För oss är det motionslopp som gäller. Tidtagning, skulle ha förstört känslan. De som cyklar med tidspress sätter dessutom säkerheten på spel, säger Sture.
Trots alla dessa år med 30-milaloppet har incidenserna inte varit många. Några punkteringar och dåligt väder står på listan för motgångarna.
– Jo, fast när jag såg Mona susa nerför en brant nerförsbacke och hålla upp bromshandtaget i luften, då blev det spännande en stund, säger Sture.
Men det gick bra då också.
Vätternrundans hållpunkter är Gränna, Jönköping, Fagerhult, Hjo, Karlsborg, Boviken, Hammarsundsbron, Medevibrunn och sedan målet, Mottala.
På stationerna står folk och hurrar och vinkar. Det serveras kaffe, blåbärssoppa och andra lätta måltider. Det gäller att inte få i sig för mycket så att magen protesterar, men inte heller för lite, för orkens skull.
– Det fina med att ha åkt många gånger är att man lär sig var backarna finns, att inte gå ut för hårt från början och hur mycket energi som behövs, säger Mona.
Regn, rusk, hårda vindar - är det inte frestande att ge upp då?
– Vi har haft dåligt väder under flertalet av våra rundor. Men att ge upp, nej, det finns inte på kartan. Man är väl envis, skrattar Mona.
Paret Hedström har startat kvällstid, och gjort hela loppet på ungefär 16-17 timmar.
Vad kan ni se har utvecklats genom tid?
– Cyklarnas beskaffenhet och kläderna. Jag minns hur tung hjälmen var i början, den vägde minst fem kilo då, säger Sture.
Sture har också gjort en del andra rundor, av dem bör den 54 mil långa ”Styrkepröven” i Norge nämnas.
Men nu har båda lagt av. Varför?
– Någon gång måste man säga stopp. Nu har vi har gjort det här, och jag kommer alltid minnas lyckokänslan av att gå i mål och tänka ”vi klarade det!", säger Mona.
Numera cyklar de på motionscykel inomhus, Mona ägnar sig åt spinning och när vädret tillåter tar de turer i omgivningarna. Cykla kommer de att göra, så länge de orkar.
– Cykling har blivit vår grej, så är det bara, säger Sture.
Jag kommer alltid att minnas lyckokänslan av att gå i mål och tänka vi klarade det!