Lars Forsell och Per-Ivar Marklund i kotunneln.
Mer gympa i skolan. Mer gratistider i våra lokala sporthallar för de som kanske inte har råd att vara del av ett lag. Och fler som engagerar sig för att det ska bli möjligt.
I år hade jag svårt att hitta ett minne som fastnat för mig. Det har varit ett jobbigt år där en stor del av min tid hamnat i frågor som inte handlar om sporten här på Norran.
Men så kom jag på en grej. En sak som verkligen gjorde mig glad. Det handlade om två eldsjälar. Ni vet sådana där människor som skapar möjligheter för alla att vara med.
I det här fallet fick jag för första gången träffa en stigfinnare.
I min värld låter det som en person ur en bok eller en film. I min värld låter det lite som science fiction eller western. Men tydligen finns det sådana i idrottens värld.
Jobbet jag åkte ut på var ett enkelt jobb, jag skulle presentera Malmstråkets nya sträckning. En sträckning som skulle gå under Bolidenvägen genom en kotunnel.
Jag tog mig ut och det var en ruskigt kall dag i början av februari. Jag hade av någon anledning svårt att hitta platsen och jag var, som vanligt, för lite klädd. Mina händer hade frusit till is innan jag till slut hittade kotunneln och där fick jag träffa Per-Ivar Marklund och Lars Forsell.
I Malmstråket har åkarna tidigare varit tvungna att korsa väg 95, eller Bolidenvägen. Något som kostat arrangörerna mycket både i rena pengar och i antal funktionärer.
Någonting var tvunget att göras om och då fick "stigfinnaren" Forssell kallas ut. Han gav sig ut i skogen med Skellefteå Skidklubbs Thomas Granlund och Ola Strömberg som också tyckte det såg bra ut och sedan rensade han upp för en ny sträckning.
Den nya sträckningen med en kotunnel var klar och en fantastiskt smart lösning var på plats.
Kotunneln hade varit på tal tidigare men folk hade trott att den var för låg och bara anpassad för att kor skulle gå där.
– Men sonen sa att de rider ju häst genom tunneln och den är ju 3,20 i takhöjd så de måste varit väldigt stora kor i Degerbyn, sa stigfinnaren Forssell och skrattade gott.
De gjorde också Marklund och vi tog sedan en trevlig fika tillsammans.
Sådana här personer, som knappt syns i idrottslivet, gör att saker och ting fungerar. Att vi kan åka Malmstråket och att vi kan idrotta.
Min summering av året blir att vi behöver fler människor som bryr sig om andra. Vi behöver helt enkelt fler stigfinnare.
"Ni vet sådana där människor som skapar möjligheter för alla att vara med."