Skellefteå squashs tränare, Jan Kaiding, är besviken på beslutet. ”Det är dåligt, inte bara för sporten”, säger han.
Nyligen kom Skellefteå kommuns beslut om de kraftiga nedskärningarna på de kommunala gymnasiernas LIU-utbildningar.
Kommunen väljer att lägga ned 15 av 18 lokala idrottsutbildningar med hänvisning till ekonomiska skäl. Till följd av en ny gymnasiereform kommer alla lärare, och därmed också tränarna på LIU-utbildningarna, behöva vara anställda av kommunen. För att det då ska vara ekonomiskt gångbart att starta kurser behöver elevgrupperna vara minst 20 elever stora.
Från och med hösten 2025 erbjuds därmed bara fotboll, ishockey och innebandy som LIU-val.
Norran har varit i kontakt med en rad olika föreningar som drabbas, där samtliga vi har pratat med är besvikna.
Skellefteå squashklubbs tränare Jan Kaiding:
– Det är tråkigt. Vi har inte så många (elever), men det känns som ett jätte, jättekonstigt beslut. Det är dåligt, inte bara för squashen, säger han besviket och lägger till:
– Det låter helt sjukt, man kan inte bara prioritera hockey och fotboll.
Genom åren har många duktiga squashspelare fått chansen att utvecklas och utbildas till att bli bättre på skoltid. Samtidigt har personer som brinner för squashen behövt lägga ned mängder av timmar för att ge ungdomarna chansen, berättar Kaiding.
– Vi har i princip ställt upp ideellt för att hjälpa dessa ungdomar, vi har fått en liten ersättning men den har mest bara gått till banhyra.
– Jag tycker det är fantastiskt att de har kunnat idrotta på skoltid, fortsätter han.
Jimmie Ericsson, delägare i Norrland padel som hushållit LIU-utbildningen i padel, håller med Kaiding.
– I mitt tycke är det katastrofalt att ta bort alla LIU-inriktningar, konstaterar han och fortsätter:
– Jag tycker inte att man ska ta bort idrott, utan snarare lägga till idrott. Även om majoriteten av padelspelarna här eller de som håller på med taekwondo eller pingis eller vad det är, inte tävlar på riktigt utan har gjort ett idrottsval är det viktigt. Jag tror det gör dem bättre i skolan också, att de har fått svettas två morgnar i veckan, säger han.
Men även om han själv är inblandad i just padel menar Ericsson att han ser till helheten.
– Utan att vara egoistisk, jag hade förstått om de tagit bort padeln men behållit allt annat, då hade jag fortfarande varit positiv. Men just att man tar bort allt förutom hockey, innebandy och fotboll är ett dåligt beslut, säger han och lägger till:
– Jag tycker att det är ett fegt och konstigt val. Det finns andra sätt att spara pengar på i skolan, om det är besparingen man är ute efter.
”I mitt tycke är det katastrofalt”, säger Jimmie Ericsson om förra veckans beslut.
När eleverna födda 2008 skulle börja gymnasiet i höstas hade discgolfen lyckats dra igång en LIU-utbildning. Skellefteå discgolfs klubbchef Christoffer Segerstedt Stenlund är besviken att deras satsning behöver läggas ned – men även över kommunens sätt att informera om beslutet.
– Det finns många ungdomar på vår anläggning och det känns supertråkigt att inte kunna bygga vidare på något vi tror på och har satsat på.
Till Norran berättar Segerstedt Stenlund att kommunen berättat att eleverna som påbörjat LIU-utbildningen ska få gå klart den.
– Det är den information vi fått. Men vi har inte träffat skolan eller skrivit något avtal, men det är det som stått i det mejl vi fick förra veckan.
– Vi har inte riktigt fått svar på allt. Artikeln i Norran gav ungefär dubbelt så mycket information som vi fick. Det hade kunnat vara mer informativt och tydligt till eleverna och oss inom föreningarna, fortsätter Segerstedt Stenlund.
Hur menar du?
– Man hade kunnat kontakta eleverna bättre än en fredag klockan 17.00. Sedan har vi fått väldigt lite information och eftersom det sker via mejl är det svårt att ställa frågor och följdfrågor. Det gör det komplicerat.
”Det hade kunnat vara mer informativt och tydligt till eleverna och oss inom föreningarna”, säger Skellefteå discgolfs klubbchef, Christoffer Segerstedt Stenlund, om kommunikationen från Skelelfteå kommun.
Linda Grenholm, rektor vid Anderstorpsgymnasiet och Naturbruksgymnasiet, är en av de som varit med och tagit beslutet. Hon har varit med och informerat samtliga klubbar på olika sätt. Vissa klubbar har fått möten med kommunen, andra fick del av beskedet genom ett mail.
– Det är en bedömning vi har gjort, hur vi tänker att det påverkar föreningarna. Det kan handla om i hur stor omfattning de haft elever, om vi sett att det kan vara ekonomiskt kännbart för föreningarna. Vi hade ett ganska tajt tidsspann, utredningen blev klar ganska sent och vi hade öppet hus för ungdomarna på lördagen, där det är så otroligt viktigt att kunna kommunicera rätt. Det var tvunget att gå ganska fort, för vi ville att klubbarna skulle få veta först och inte få informationen i andra hand, säger hon och fortsätter:
– Vi drog den gränsen och det är en bedömning vi har gjort. Övriga klubbar har fått ett utskick, där vi också skrivit att de gärna får återkoppla och vi vill gärna ha dialog med föreningarna.
En förening har lyft att de känner att de fick mer information genom Norran än från utskicket. Hur ser du på det?
– Jag har inte jämfört utskicket och artikeln, så det blir svårt att svara på. Vi har gjort ett utskick om vad som kommer gälla för föreningarna och skrivit att de får återkoppla om de vill. Men det är olyckligt om man känner på det viset.
Skellefteå discgolf hade även önskat att föreningarna och idrotterna som drabbats hade fått vara med och diskutera under utredning, och inte först efter ett beslut har tagits.
– Det är svårt när beslutet redan är taget. Vi hade velat framföra våra synpunkter under utredning, säger Segerstedt Stenlund.
– Det är en lång process, beslutet gäller från i höst. Det är långt kvar innan vi är framme vid att det kommer gälla. Och vi vill gärna ha en dialog med föreningarna, säger Linda Grenholm.
Skellefteå discgolf hade, precis inför hösten 2024, startat upp LIU-utbildningen som nu inte får någon fortsättning.
De nya riktlinjerna för LIU-utbildningarna utgår från att det måste finnas en elevgrupp på minst 20 stycken för att en utbildning ska starta. Det väcker känslor för individuella sporter som squash, discgolf och padel är.
– Å ena sidan förstår jag dem (kommunen), de vill ha en numerär som motiverar att anställa en ledare. Men å andra sidan ser man att det bara är lagidrotter som klarar det här kravet, säger Christoffer Segerstedt Stenlund.
Segerstedt Stenlund är även kritisk till att antalskravet försvårar möjligheten för nya LIU-utbildningar att ta plats.
– Det vi fått höra är att man ska kunna nå upp till 20 elever över tid. Det här har stängt dörren för LIU i framtiden. Det är jättesvårt att som ny visa upp att man har minst 20 intresserade elever över tid.
Kommunen säger att det främst beror på ekonomiska skäl samt att elevgrupperna måste vara minst 20 st, hur ser ni på det?
– Ska man diskriminera oss som håller på med de mindre sporterna? Vi har det tufft redan som det är att: att konkurrera med de större sporterna. Sedan är det en individuell sport och då är det tufft att komma upp i samma deltagarantal, säger Jan Kaiding.
– Det här hänger ihop med förståelsen för vad LIU är. Det är inte en elitidrottssatsning som NIU, i de utbildningarna är vi inte inne och styr. Det är ett individuellt val inom ramen för skolan, och vi har haft ett frikostigt erbjudande om man tittar på jämförbara kommuner. Det kan säkert kännas tufft, men vi har en ekonomisk verklighet vi tittar på och det handlar inte bara om LIU utan om individuella val generellt, svarar Linda Grenholm.
”Jag kan förstå känslan, för många är det känslomässigt och de är superengagerade. Det är jättefint att se och vi känner att det är viktigt med rörelse och idrott i skolan”, säger Linda Grenholm, rektor för Anderstorpsgymnasiet och Naturbruksbymnasiet.
Hur ser du på att individuella sporter drabbas hårt?
– Det finns också mindre estetiska val som inte kunnat starta. Vi kommer ha en ganska tuff ekonomisk verklighet framöver och då måste vi först se till vår grundverksamhet. Jag kan förstå känslan, för många är det känslomässigt och de är superengagerade. Det är jättefint att se och vi känner att det är viktigt med rörelse och idrott i skolan. Det kommer också att finnas idrott inom ramen för individuellt val, bara inte i den här formen.
Beslutet har kallats för en diskriminering mot de mindre sporterna. Hur ser du på det?
– En diskriminering måste vara mot en diskrimineringsgrund, men såklart kan ett beslut slå på olika sätt. Vi önskar att det ska finnas en mångfald och ett brett utbud för alla våra elever men det måste gå på en ekonomisk grund. Något som också kommit bort lite i den här frågan är att det handlar om legalitet, vi har inte haft laglig grund hur vi jobbat tidigare med avtal med föreningarna. Vi måste ta ett större ansvar för utbildningen och för att säkerställa elevernas miljö, det har vi sett som en brist tidigare i vårt arbete.