Nåväl. Det jag är ute efter är att sätta fingret på marknad och efterfrågan och hur det styr jämställdhet, vilket ibland kan slå helt fel, men även kan vara logiskt.
Att herrarna får mer betalt i allsvenskan än damerna går att rättfärdiga, men inte förbundets ständiga vägran att storsatsa på damerna. Så låt mig då jämföra herrallsvenskan med damallsvenskan i kronor, ören och miljoner. Så håll i er.
Enligt Svenska Fotbollförbundets årliga analys av de allsvenska herrklubbarnas ekonomi från förra året uppmätte samtliga klubbar totalt 1 869,8 miljoner kronor i intäkter, och de redovisade ett sammantaget överskott uppgående till plus 68,5 miljoner som var en ökning med 38,6 miljoner i jämförelse med 2017.
Publik- och övriga matchintäkter ökade också med sex procent till 23,3 miljoner, totalt 386,6 miljoner i intäkter. Reklam och sponsring hamnade på 471,0 miljoner, en ökning med 20 procent och totalt 77,8 miljoner plus i kassan.
Spelarlöner uppmättes till 433,6 miljoner, men de lönerna minskade i kostnaderna med 9,8 procent under 2018 då den genomsnittliga månadslönen var 94 097 kr. 2017 låg den på 104 319 kronor. Men då bör det tilläggas att sign-on bonusar ingår i kalkylen.
När det kommer till allsvenskans publiksnitt förra året räknade man ut att det kom 8424 åskådare per match, en minskning med 663 åskådare jämfört med år 2017. Men att antalet fotbollsfans på plats minskade i genomsnitt med sju procent innebär att den genomsnittliga matchintäkten per åskådare ökat med över 13 procent. Förklaringen på det kan vara att de som sitter på säsongskort går på färre matcher och att rabatterna minskat, samt att biljettpriserna har höjts.
Hur såg det då ut i OBOS damallsvenskan förra året? Jo, klubbarna redovisade ett sammantaget positivt resultat på 1,312 miljoner. En klar ökning från 2017 år 858 500 kronor. Men det hänvisas också i rapporten till att en mer rättvisande bild framkommer om de extraordinära posterna, i form av IF Limhamn Bunkeflos aktieavyttring, exkluderas. Resultatet före dessa poster var minus 10,2 miljoner där tre klubbar tillsammans redovisade minus 11,1 miljoner. Det samlade egna kapitalet för OBOS 2018 var plus 54,1 miljoner om man jämför med 2016 års 42,2 miljoner.
Reklam och sponsring drog in 60 miljoner, en ökning med sex procent. Publikintäkterna gick 21 procent plus till 5,068 miljoner och övriga matchintäkter hamnade på 3,234 miljoner och ökade 45 procent från 2017.
Damallsvenskans genomsnittliga spelarersättningen per månad uppgick år 2018 till 11 319 kronor. 2017 låg den på 10 193 kronor.
Hängde ni med?
Om vi bara ser till spelarlönerna så tjänade en allsvensk herrspelare 82 778 kronor mer än en damspelare på samma nivå.
Så ser förbundets analyser ut mellan herr- och damallsvenskan ut, svart på vitt. Och i och med att siffrorna gällande landslagen är sekretessbelagda kan jag inte redovisa en liknande jämförelse.
Sen är det ingen hemlighet att fler går och ser herrarna än damerna. Publiksnittet i damallsvenskan per match förra året vann Piteå med sina 1999 åskådare. Den siffran är inte alls i närheten av herrarnas 8424 åskådare.
Förbundet har en hel del att reda ut när det gäller jämställdhet mellan damerna och herrarna. Om pengar ska tillföras damerna på ett mer rättvist sätt måste förbundet börja fördela sina egna resurser, där Svenska spel är den största kassakon, på ett bättre sätt. Och de pengarna är inte till för enbart herrarna, utan för fotbollen.
Jag köper att förbundet vill kunna mätta marknadens "herrbehov" där det finns en tydlig lönsam affär. Men det är inte svårt att ta ett hårdare grepp kring marknadsföringen av damfotbollen då den nu efter VM också kan bli lönsam. Om inte för att visa de yngre tjejspelarna att det också finns en framtid för dem inom sporten.
Kanske är lösningen att landslagen delar på en pott, men där det finns extra bonusar efter prestation. Fast det går ju att ifrågasätta om det är jämställt att en nisse får mer pengar i fickan av någon annans inspelade kapital om prestationen inte var densamma.
Sen går det inte att sticka under stolen att herrarnas åttondelsfinal drar mer tittare än damernas semifinal i realiteten. Behövs ju ingen hjärnforskare för att förstå hur tv-intäkterna kan se ut om man jämför de matcherna.
Fast svensk fotboll måste ha ett behov att framhäva herrarna och damer på samma sätt då de genomgår exakt samma sak inför mästerskap. Ska vi få damerna att lyfta måste de få mer pengar. Det är inte svårare än så även om marknaden säger något annat.
I USA gjorde en demokrat i senaten ett djärv handling efter att fotbollsfansens ramsa ”Equal pay, equal pay” slutade eka efter finalen mellan just USA och Nederländerna. Joe Manchin, som han heter, kräver i ett nytt lagförslag att landslagslönerna ska jämställas. Det hotas till och med om att regeringen kommer dra in stödet till herr-VM 2026. Men först måste den amerikanska senaten och representanthuset rösta för lagförslaget. Och med en president som Donald Trump kan det bli svårt, då jag tror att han kommer upphäva förslaget i kongressen.
Och då återkommer vi till de där patriarkala strukturerna som jag menar spelar så stor roll i det hela. Antingen låter man de styrande krafterna påverkas av den reella marknaden, eller så bryter man ny mark och börjar om på något nytt. Visst kan det kosta en slant, men är det inte värt det?
